Jul, jul, strålande jul

Jag lever men ändå inte
Känns som att vara sjuk, i dvala
Vandrar runt i mitt hem och utanför och fixar julen
Glädjer mig inte och våndas lite över det
Vill att det ska bli julafton så att det kan vara över sen
Jag gillar nog vardagen bäst

Men det är snö här hos mig också nu
inte så himla mycket men tillräckligt
för att allt ska vara vitt

Mannen ska bo hos mig över jul och det blir nog bra
att slippa flänga runt
men just nu är jag inte in the mood
Att (inte) kyssas på morgonen innan mornet gnuggats ur ögonen
Att (inte) stå och kramas i köket medan Yngstan
slår in sitt barnapyssel till julklappar
Att inte ha sex

Jag är full av inten

Konstigt

Jag är lite trött på mig själv
Orkar inte med att vara ledsen och oroa mig mer
Tänka, pejla och fundera

Jag vill ha det lätt och vara bra
Och att han ska ha och vara det också
Lätt och bra

Vi har haft en mysig helg
på det hela taget
Men det där med sex... ja, det funkar inte
riktigt

Jag vill strängt taget bara ha sex om han inte vill
Eller i alla fall... bara om han inte är för på
Jag klarar inte av att han bara dra av mig mjukisbyxorna
Jag klarar inte av att han bara lyfter täcket och kryper ner
Jag klarar inte av att han frågar Vill du knulla?

Det knyter sig och jag
fattar ju att han känner sig dum och blir ledsen
Men fattar han
att jag också
känner mig dum och blir ledsen?

Nej, det hade han ju inte tänkt på
Som om inget berör mig
Konstigt det där

Samma när jag säger att jag jobbar - fortfarande - på
att kunna umgås med Tonträffdalen och
helt lugn och bekväm är jag inte
Även om jag tycker mycket om henne
Det hade han inte tänkt på
Att det kunde vara så

Att det inte bara är han som är rädd
när han som hette Barista förut säger hej på msn

Trött

En galet stressig jobb-barn-vecka är till ända
Jag är så trött att jag är gråtfärdig
Varenda kväll har jag jobbat efter nattning
Mina barn har bara sett min rygg lutad över köksbordet
och en hög med papper
Massor massor att läsa och skriva

Och mitt i det
så undrar Mannen om det är nåt annat
Underförstått om jag grubblar och tänker göra slut eller kanske
har nåt på gång med nån

Förr har du skyllt på att du ska jobba
för att kunna sitta och chatta

Eh... när då?
Och tror du det nu?

Nej.

Nähä.
Varför säga det då?

Jag är trött
I flera betydelser av ordet

Vuxen?

Jag känner mig trött
Kan ju bero på att jag dragit på mig en
rejäl förkylning
Jo, det är nog därför

För det är bra annars
Vänligt och ömsint mellan Mannen och mig
och snart är det jul
och några lediga dagar

Men så är det det här med mamman
som jag inte kommer att träffa
den här julen heller

Jag får inte rätsida på det
Har fortfarande inte svarat på brevet hon skrev
om att mitt äktenskap är slut bla bla och att
jag måste skärpa mig nu och tänka på
mina barn för de har bara en mamma
och annat i samma anda
Jag blev så argledsenbesviken att jag inte vetat
hur jag ska bemöta det
om jag alls ska bemöta det
eller hur jag annars ska göra
att jag inte gjort nåt alls

Det är snart två månader sen och det
är inte roligt
Jag vill ha en normal relation med min mamma
men vet inte längre hur man gör

Hur gör man?
När ens mamma har gjort en väldigt besviken gång efter annan
Men man samtidigt är gammal nog att kunna stå över det
Gå vidare, lägga bakom och vara Den vuxna dottern

Jag vet inte

Om att känna sig missförstådd

Det verkar svårt för Mannen att förstå
det där med min sexlust och vilken roll
Siluetttmannen spelar

Säkert tio gånger de här veckorna
sen de smyglästa sms-en har han påstått att jag
åtrår Siluettmannen
Varje gång har jag rättat honom och sagt att
nej, det gör jag inte, jag attraheras av honom när vi ses
men jag suktar inte, drömmer inte, är inte kär

Det har dessvärre liten effekt

Samma när det gäller sex
Jag har problem med min lust
av många skäl
(Och det säger jag inte för att gömma mig
utan för att förklara mig)
Jag vill oftast inte ha sex
och jag tycker att det är jobbigt att göra honom besviken
men jag tycker om närhet och ömhet
När sex känns kravlöst och långsamt och innerligt
så vill jag och då kan det blir hur bra som helst
Men snabbt, analt, porrigt - allt sånt går bort

Jag förklarar och tror att han förstår
Så går det en dag och han skriver:

Det där asexuella, skuldfyllda som läggs
över min sexualitet tynger ner min lust
Det är därför det varit rätt fjuttigt för mig ibland
Rent krasst
Jag trivs inte när sex är fult och nedtystat

Jaha?
Så jag är skuldbeläggande
asexuell
och tycker att sex är fult och ska tystas ner?

Inte riktigt min bild av mig själv

Mysig helg

Jag kom just hem från Mannen och Yngstan
till ensam katt och opyntad lägenhet

Helgen har bjudit på små nattgäster
fest, adventshopping och glöggfika
Känner mig inte ensam nu,
inte så att jag lider av det och
det är alltid skönt att komma hem
Men det hade varit fint att stanna också
Och det har jag verkligen inte alltid tyckt
Jag känner mig mer och mer hemma hos honom
Trivs när jag är där
Förut kände jag ofta en rastlöshet över att
hela helgen bara gick
Nu tycker jag att det är fint som snus att vara hos honom

Vi pratade i fredags kväll
och det blev tjafs och otåligt
Vi hade båda en del föreställningar om vad som skulle sägas
och blev besvikna när insikter vi väntat oss
inte kom ur den andres mun
Men det var samtidigt lite skönt att kunna säga det
och känna att det landade
Tryggt

... och i morse hade vi ljuvlig bakissex
Bara en sån sak

Insikter

Insikterna flockas i mitt huvud
Fattar saker om mig själv
Fattar saker om samspelet mellan mig och Mannen
Drivkrafter
Ledsenheter
och skit som påverkat
Jag gömmer mig inte
Jag ställer mig tvärtom i mitt eget pilregn

Det är skönt att förstå sig själv bättre
Det är skönt att förstå honom bättre
även om det gör ont

Snart två veckor utan Siluettman
Det har varit bra för mig
Gett mig ro och tid att landa
Se vad jag har och vill ha och
vad jag skulle förlora

Förstå vad han är för mig, vilken drömväv det är jag
väver runt honom
Vad jag laddar honom med

Den fysiska attraktionen leder bara till drömmar
om det finns ett behov, visst
Men det behovet kan man hantera på andra sätt

Om kommentarer och dagen

Jag vet inte om du brukar läsa de kommentarer jag får
Om inte - gör det!
Just idag vill jag särskilt rekommendera
de tre kommentarerna på förra inlägget.
Så klokt, så fullt av insikt och värme att jag bara kan beklaga en sak
och det är att dessa tre fina människor inte bor i min stad
Jag vill dricka vin med er och prata kvällen lång!

Annars består dagen av strilregn
mörker
och en osäker känsla inför att Mannen har aviserat
ett besök ikväll
Jag tror på oss fortfarande
i den där för livet-meningen
Jag kan utan problem se mig själv bli gammal med honom
Bli ensamma föräldrar när barnen flyttat
Passa barnbarnen ihop sen (om)
Sånt

Men just nu är det ganska motigt med mycket
Han har bett om ursäkt för bananen
Insåg att det var allt annat än charmigt och att den stilen
inte alls går hem hos mig

Men det är ju inte bara det
Det är jag också, absolut
Det är vi
som har så himla svårt att ha det lätt

Tankarna flyger och far

Tröttheten ligger och smyger i mitt huvud
Dagens arbete blev halvdant
mer kvar att göra än det hade behövt vara
Kunde inte samla tankarna riktigt

Inte de tankarna vill säga
Tankarna på relationen tog alldeles för mycket plats
Surrade runt och stökade i mitt huvud

Vad vill jag?
Är jag bara en fegis som inte vill vara ensam?
Älskar jag honom verkligen?
Kommer vårt liv tillsammans någonsin att fungera
och vara så som jag vill ha det, som jag mår bra av?

Och vad betyder det att en kvinna som i princip inte
vill ligga med sin man
kan känna sig attraherad av någon annan?

Åh, jag hör ju vad detta låter som
Är det så enkelt?

Alla mysiga stunder då?
Allt som funkar, alla skratt och bra samtal?
Är vi nåt mer än vänner?
Egentligen

Lite spänt

Jag får spader
Så sa vi när jag var liten
om något var synnerligen irriterande

Att få spader innebär att man reagerar på något
men det betyder inte att man agerar

Jag får spader men vet inte hur jag ska agera
Jag vill inte ha sex och jag vill inte hångla klockan kvart över sex
på morgonen
när klockan ringt första gången och jag är så trött att
jag inte ens orkar tänka
Jag vill inte bli utsatt för en charmoffensiv
som handlar om att jag är så trött för att jag äter för lite frukt
och om jag vill kan jag få smaka på en banan
(haha)
Jag vill inte bli inropad som den sippa, humorbefriade när jag inte
omedelbart tackar ja till detta sjangtila erbjudande

Jag vet inte riktigt vad jag vill
men just nu börjar läget bli lite spänt

Jobbar hemma idag
Projekt glömma Siluettmannen
Projekt arbeta av hjärtans lust
Projekt leva mitt liv

Vill känna

Nu är det gråtmild skuld och
Tänk om jag har förstört detta
När han fattar att jag inte tänker känna skuld
och att jag hade ett skäl att inte säga något
och att inget hänt eller ska
Och jag
jag känner mig bara matt inför honom

Ingen Siluettman på jobbet idag
Skönt på sätt och vis
Dumt på sätt och vis
Jag tänker att bara om jag ser honom
kan jag sluta känna
Vilket bygger på att jag fortfarande tror att
allt (det lilla som är) är uppfabulerat

Men om det inte är det då?

Om detta händer för att visa för mig att
jag inte älskar Mannen längre?

Jag orkar inte
Jag vill inte

Men jag vill känna

Besviken

Mannen har smygläst mina sms

Han anade att nåt inte var som det skulle
och istället för att fråga så gjorde han som han
brukade göra förut: han tog reda på det själv
Sent i fredags kväll efter att jag hade somnat
läste han igenom alla sms från den senaste veckan

Sms till och från Äpplet och Han-som-inte-har-nåt-namn-längre
Jag har berättat för dem om Siluettmannen
om min förvirring och förundran
Äpplet pratar jag med varje dag
men ibland räcker tiden på jobbet inte till

Det fanns en del där
men inte allt

Att jag inte har gjort nåt fel
Att vi inte har nån flirt
Att jag inte ville detta

Mannen tycker att jag borde ha berättat på en gång
Och visst, det kanske jag borde
Men jag tror inte att han skulle ha gjort det själv

Och hur som helst är det inget godtagbart skäl för honom
att snoka i min mobil

Jag är otroligt besviken på honom
Trött och besviken

Våga riskera

Håller jag igen?
Är jag rädd för att känna efter och
släppa fram min längtan?
Är det fegt att nöja sig
eller är det modigt att satsa på det man har?
Våga tro att det kan bli bra
att det kan ge mig allt jag vill
eller
Våga titta efter nåt annat
Våga längta

Våga känna och riskera nåt

Det är helg nu och
jag längtar efter mina barn
men också efter nåt mer
Inte bara lugn sås

Om lugn

Jag vill ha det lugnt och förutsägbart
brukar jag säga
Inte tråkigt men stabilt och dramafritt
Inget som lurar i hörnen
Inget som ligger och pyr
Ingen nattgammal is under fötterna

Det vill Mannen också säger han

Varför blir det inte så då?
Varför känns det som om allt bara är skenbart?

Jag tror att det beror på att vi vill olika saker
men anpassar oss så att det ska bli dramafritt i vardagen

Vi vill inte bara ha ett dramafritt liv
Vi vill ha ett liv som är roligt och stimulerande också

Som nu
Jag vet att han är lugnare med att min sexlust
inte riktigt finns där
Men jag vet också att han inte är nöjd och tillfreds
Att han går och väntar på att det ska släppa
Att allt ska bli som vanligt igen
(Vad nu det är)

Jag kan inte låta blir att förhålla mig till det
Jag kan inte låta bli att påverklas av att han har så lätt
för att tro att allt är som det ska
Att ett enstaka bra tillfälle får honom att tro
att nu är vi hemma

Det är vi inte

Vad är det för fel på mig?

Jag kan inte sluta undra

En ny tanke slog mig när jag cyklade hem

Jag är inte nykär i min man
Jag går inte runt och är attraherad av honom
sådär som jag var förr
Jag älskar honom men känner inte pirret
Och min sexlust har det varit lite si och så med
ganska länge

Tänk om det är så att jag vill "bevisa"
att jag kan känna
att det är därför jag söker detta nya
Omedvetet, förstås
För på ett medvetet plan vill jag det verkligen inte

Jag var glad när jag trodde att allt bara
var inbillning
(vilket det kanske ändå är, när allt kommer omkring)

Det här att jag inte känner pirr och kurr och lust
att jag inte tänker wow
att jag mer tänker mys och längtar lugn
Det blir ett glapp när Mannen ser på mig med en annan blick
När han känner nytt och pirr och kurr

Äh, himmel, jag vet verkligen inte
Nu tror jag att jag ska gå och handla lite kattmat och sen
göra en stor kopp te och gömma mig i en filt
och sluta tänka

Betyder?

Igår
Konstig kväll
På ett plan är allt precis som vanligt
Absolut ingenting har hänt eller ska hända
På ett annat plan är nåt annorlunda
inuti mig och jag vet inte vad det betyder
Det är som om luften gått ur mig lite

Jag var trött och off
av mycket jobb (sant, men också en undanflykt)
och var inte sugen på samvaro
Mannen märkte såklart men sa inget

Jag känner mig arg på att det händer nu
(det som inte händer)
Nu när jag kände mig hemma och lugn
Nu när vi hade landat i vårt vi och framtiden
såg ut att innehålla nåt mer än bråk
När jag skulle få sätta fötterna på
nåt annat än nattgammal is

Ansvar?
Säger jag till mig själv
Ditt eget ansvar!
Du måste inte släppa in och öppna upp
Nej, det måste jag inte
En del av mig tänker så

Den andra delen av mig tänker att jag inte kan
låta bli att känna
oavsett vad jag gör med det
(för inget ska göras)
Det som finns där
det finns där

Och poängen med det är
att det faktum att det finns där
sätter igång grubbel hos mig om
varför det finns där
Vad det betyder

Även idag är en dag utan siluetter
Men vad betyder det?
Att jag kan släppa det idag
Betyder det

Jag har inga svar

Vad handlar detta om?
Jag upprepar frågan för mig själv om
och om igen
Utan att kunna svara
I alla fall hittar jag inget svar som håller mer
än några minuter

Lugnet jag vill ha
Som jag har längtat så efter
Tror jag inte på det?
Ville jag inte ha det?
Eller är det först i lugnet som jag kan känna efter?
Som jag vågar utmana mig själv
Jag har inte funderat så mycket de senaste veckorna
utan bara flutit med
Det är inte riktig likt mig men jag har känt mig nöjd

Så kommer det en sån här måndag och tisdag
och idag är det en regnig onsdag utan siluetter
men allt är ändå där
Väckt vaknat varseblivet

Det handlar om en konkret person
Men det handlar också, och mer, om en drömd person
Och det handlar om mig själv
Vad jag vill och längtar efter
Vilken sorts liv jag vill leva

Om att ta saker för givet

Mannen messar:
Ikväll blir det middag kl sex
och sen
naket
[Smiley]

Och jag
jag får panik och tänker
att jaha, nu tror han att allt är i hamn
att det är lugnt med sex bara för att
vi hade sex härom kvällen

Men så tänker jag att så är det nog inte
Att jag är orättvis som tror det
Att han nog bara vill visa att han längtar efter mig
Att han vågar ta mig för givet
behöver ju inte vara farligt

Jag är annars fortsatt förvirrad
Yr
Ledsnare än igår då skrattet bara
bubblade över
Vad är detta?
Säg mig någon

Roller, att hantera

Rollerna vi ger varann
Hur vi är och vad som blir över till den andre,
vad den andre på nåt sätt tvingas in i

Mannen är energisk, aktiv, högljudd, tar plats
Slarvig, möjligen charmigt slarvig
Kvar till mig blir
passiv och tyst
och för att kompensera:
ordningssam och duktig

Det är jag, förvisso är det jag
Men jag är mer än det
Jag är inte det hela tiden

Med någon som är lugn, lågmäld, avvaktande
blir min roll mer att att vara aktiv och på, prata och
ta plats

Det handlar om att känna sig
som sig själv
Att känna sig bra och glad och levande
i en annan människas sällskap

Orden försvinner när jag ska förklara

Men det finns saker som jag vill ha,
mår bra av, drömmer om
Och det finns saker som jag kan lära mig att leva med
Hantera

Men kärlek är inte att hantera
eller hur?

Skuttar

Livet är så typiskt
Jag är lugn och glad i mina relation
nu
Mer än på mycket länge
Det är fint, på riktigt fint
Vi har till och med haft bra sex
Inte bara jämförelsevis bra, utan bra
Och det är ju lite roligt för en som trodde att
lusten var borta
Att den återvänder
Sakta och känsligt men ändock

Så vad händer då?
Jo mitt i detta slår hjärtat små ivriga dubbelslag av
helt andra skäl
Kroppen skuttar av andra leenden

Något jag trodde var påhittat
av sorg och uppgivenhet fantiserat
Någon som bara stod där i dag
vid kaffeautomaten
och var just det där som inte går att
förklara
men som är vad jag drömmer om

Mitt i allt det fina och nya lugna
Fan, livet!

Glad

Hemma i min egen lägenget
efter en mysig helg med Mannen och Yngstan
Lugnt och fint
Pyssel hemma och middag med vänner
Regn och vin och godis och kramar

Vi har inte pratat nåt alls om vår relation
och det är enormt skönt
Såhär vill jag leva mitt liv
Jag vet att han vill mer
Att han lider av inget sex
Men han kan vara tyst om det nu
Han måste inte säga hela tiden
att han saknar sex
Jag vet ju det
Han vet ju att jag vet det
Och att även jag vill få min lust tillbaka
vet vi båda
Utan att det måste nämnas hela tiden

Jag är glad att speakerrösten som kommenterat
hela mitt liv är tystare oftare nu

Jag är glad

Lite glad ändå

Nattplenum om pengar
Roligare kan man ha

Men så blev det och även om det blev många tårar
och för få timmars sömn
så var det nog bra

Jag sa att jag kände mig ledsen över att han lever som
om han var singel vad gäller pengar
Att det känns trist att han inte ville vara med
och ge mitt barn en present på födelsedagen
utan kom med en egen (liten) sak
Att julen känns oviss
Att jag inte har nåt emot att bli bjuden
och var har du fått det från, du bjuder ju mig aldrig på nåt
(Det så kallade empiriska underlaget är minst sagt klent och
gammalt)
Att jag tycker att man kan ge en julklapp även om man
inte får en lika dyr tillbaka

Jag blev ledsen och gnällig och fel och han
tog det fel
Men nånstans landade vi nog i större förståelse

Jag är trött men lite gladare idag

Pengar är skit och
jag hatar att känna mig snål och fattig
och jag hatar att jag känner så
Jag är en bra mamma även om jag inte
har råd att gå på dyr cirkus med barnen
eller köpa ett wiispel

Sådeså

Ge tillbaka

Julen ja
Det kom ett sms för ett tag sen

Mannen undrade om vi skulle ge varann
julklappar
för han hade hittat den perfekta till mig
Den kostade 1000 kronor
Var det för dyrt?

Underförstått: kommer du att ha råd att ge mig en lika
dyr present

Sött

Jag är en jämställd person och borde inte
bry mig
Borde tvärtom bli glad över han inte är
så typiskt manlig

Men jag blir inte glad
Jag blir sårad
Känner mig snålt behandlad
Värd en gåva bara om jag kan ge tillbaka

Gnäller

Detta med pengar
är inte så kul

Jag har levt i stort sett hela mitt liv i ekonomisk knapphet
Jag har aldrig varit van att ha pengar till mer än det nödvändiga
Uppvuxen i skötsam men relativt fattig arbetarklass
Pluggade
Fick barn tidigt
Har jobbat med roliga men lågavlönade saker

Under några få år med Mannen och två ok löner
hade vi råd att inte vända på varje slant
och till och med kunna åka på utlandssemestrar med barnen

Så är det inte nu längre
Jag har valt det själv och jag klarar mig fint
Jag och barnen klarar oss fint
när jag själv får bestämma

Men när vi ska bestämma ihop och
han har en betydligt tjockare plånbok än jag
Ja, då går det inte
Julen känns jobbig
Julklappar, mat
Att bjuda hem vänner
känns jobbigt
Vi bjuder in familj (hans) och vänner till mig
för jag vill ju att de ska se mitt hem också
Jag betalar, enligt en princip vi slog fast tidigt
(den vi är hos står för allt)
Även om det är "hans" helg
Som nu
Det är ebb i kassan och då kontrar han med att
ok, då är vi hemma hos Tonträffdalen istället

Jag vet att han under massor av år delade lika med mig
fast två av tre barn bara är mina
Det kanske var fel
Men de har vuxit upp med honom som sina andrapappa
och det känns konstigt i mig när de nu plötsligt knappt
får en present när de fyller år

Pengar saknar värde
Säger bara den som har

Fan vad jag gnäller

Revirfritt

Jag drömde inatt att jag inte
hade sex med Reza Parsa
Jag var på väg men hann ifatt mig själv
och gick därifrån
Mannen såg mig
(fast jag minns inte riktigt hur)
och trodde mig inte när jag sa
att det inte hade hänt nåt
Jag vaknade med ont i magen i morse

Igår hade vi en lite diskussion i sms-form
Det blir ju sällan bra
Inte igår heller

Det började med att jag sa att jag är glad att jag
längtar och känner ro i kroppen nu
Att jag har energi över till annat är en kass relation
och att jag (därmed) får lov att vara mitt eget
utvecklingsprojekt

(Det är Maslow rakt av: om det inte finns nån vila nånstans
utan allt är krig och gräl och oro så orkar man inte med att vara
en närvarande förälder, energirik och kreativ på jobbet och
läsa spännande böcker. Man orkar bara överleva)

Nåväl. När jag sa att vi måste våga förlåta varann
och leva i nuet kände han sig tvungen att än en gång påpeka
att jag minsann också skyller min ledsenhet på sånt som hände för
länge sen

Att skylla på och förklara är inte samma sak i min värld
och framför allt är det inte samma sak att ha en känsla
som att i tid och otid låta den komma ut genom munnen
Jag behöver inte veta vad han tänker varje minut
hur han reagerar på varje sak jag säger
Jag behöver inte pejla och han
kan hålla munnen stängd

Jag skulle vilja nå fram till att vi kan enas om vad som hänt
de här tre åren (och innan också kanske)
Inte bara en plot
(vi lekte med frihet och så var jag med Rocky och han
med Flamingo och sen var jag otrogen
och så gjorde jag slut och så blev vi ihop)

Utan på riktigt
Inte in i minsta känsla för det är varken möjligt eller viktigt
Men på ett ungefär
Att verkligen förstå varann utan att allt det trasiga
kommer upp igen
Att det inte måste göra ont att prata om det

Jag tror ibland att vi är där
Att vi kan sitta i varsin soffhörna och prata klokt
och revirfritt om det som varit
utan att känna att friden är som nattgammal is

Jag tror vi är där
snart i alla fall

Att få längta

Jag längtar efter honom
Han är bortrest och jag vill
att han ska vara här

Nu helst
Nära mig
Det är nytt
Att få längta

Att få

Borde sluta

Ok, han läser
Nä, han läser inte
Oavsett vilket så har han tillgång till det
jag skriver här och det
påverkar mig
negativt

Jag hämmas
Tystnar

Och JO jag vet att det är offentligt, i nån jävla mening,
vad jag skriver här
Klart att jag fattar att han kan läsa här om han vill
Klart att jag inte kan förbjuda människor att läsa här
och sen rapportera det till honom
Jag är inte korkad

Jag tycker att det är lite trist bara
att jag inte får ha min blogg till det jag vill
Nämligen ett ställe där jag skriver om vad som händer
i mitt liv. Vad jag känner och
ett ställe där jag kan få andra kloka människors syn på det

Jag har inga hemligheter
Det handlar inte om det
Men mina grubbel och funderingar måste inte alltid nå
hans öron
Ibland vill jag få tänka ifred här
utan att pejla vilket intryck det ev har gjort på honom
fundera över om han har läst eller blivit informerad
och om det är därför han verkar trumpen

Ja jag vet
Jag borde sluta pejla
och sluta fundera så jävla mycket
på vad han tänker
Jag borde tänka mer på vad jag själv tänker och vill
och skapa positiva minnen

Jag jobbar på det

Men va fan..

Gud vad jag blir trött på mig själv
Som jag tar i
Vem försöker jag övertyga?
Mig själv mest av allt
Honom som jag inte tror läser
men som får reda på allt ändå

Bloggen har blivit som en smygläst dagbok
Helt ointressant

Skärpning
Fokus!

Bra redan

Torsdag
Imorgon kommer alla barnen hem igen
och en annan slags vecka tar vid

Denna har varit fylld av jobb mest
efter den fina helgen

Jag och Mannen har träffats två kvällar av fyra och
det har känts bra
Han ville ses idag med
men jag orkade inte flänga iväg igen med min
väska och låta disk och tvätt
bli odiskad och ovikt
Jag vill vara hemma idag och jag tror
att han fattade att det inte har med honom
att göra
utan med att det inte passar mig att vara borta
jämt
Jag tycker om att skrota runt hemma
Jag är en hemmaråtta

Hemnet idag igen
Inget som inte är för litet eller för dyrt
eller för mycket förort
finns
Men så ska vi ju inte flytta nu heller
utan bara kolla läget

Det blir nog bra sen
Eller

Det är bra redan
På många sätt

Att fatta

Vi redde ut en del i helgen tror jag
En fredagskväll med lite finsk stämning
och lördagsmorgonen
som gud glömde
och som fick mig att önska att han
skulle åka hem
Var nog ändå bra
För jag tror att det behövdes

Han måste fatta en del saker och jag tror
att han gör det nu
Att jag vet när jag vill ha sex
och inte. Och att det inte går att förföra mig då
Att det inte har med honom att göra
utan med mig
Att jag älskar honom men
går sönder av drama och bråk
Att jag vill ha ett liv med honom i lugn och ro
Att jag inte är på väg nånstans

Jag behöver fatta en del jag med
Jag håller på att fatta
faktiskt

Vanligt liv

Jag får inget gjort
Gråter över saker som visserligen är värda
att gråtas över
(som en bekants minnesblogg om sorgen
efter sonen som dog i vintras)

Men det är ändå en konstig sak att göra mitt på en tisdag

Jag blir inte frisk riktigt
det är nog därför
Tungt i huvudet
Tungt lite varstans faktiskt
och vansinnigt svårt att vakna på morgonen
Det är november nu
Vinterkoma

Jag skulle vilja vara en björn
och gå i ide. I alla fall
fram till jul

Mannen och jag har det lugnt och fint nu
Jag var hos honom igår och det var lugnt och fint
Köttbullar, månadsmagasin, film och somna i sked
Nothing fancy bara helt vanligt jäkla liv
Som jag vill ha det
en vanlig måndag

Oss vi

Lycklig vemodig saknande
Tillförsiktig

En på det hela taget underbar helg är slut
Nej, inte slut
Om en stund ska jag träffa Smilgrop för fika och
konsert
Och det ska bli roligt och bra

Men helgen med Mannen är slut
Han åkte just hem till sig
Och jag saknar honom
Jag ville att han skulle stanna
Att han skulle vara här när jag kommer hem sen
Ligga i min säng och sova

Nu känns det varmt och fint i mig
Och i honom också
Jag tror på oss

Siffra

Inlägg nr 200
Man borde nästan fira!
Ibland undrar jag varför jag skriver den här bloggen
Kanske borde jag sluta och ägna mig åt nåt vettigare

Men ganska snabbt påminns jag om att detta
är vettigt, i allra högsta grad
Och då tänker jag inte ens på er som läser
utan menar bara för mig själv
Jag måste skriva och detta är ett lika bra forum
som nåt annat

Sen tänker jag på att det finns människor som
läser och kommenterar och för ett samtal med mig
En del av er känner jag personligen, andra inte
Men oavsett - ni betyder mycket för mig

Idag kommer Mannen hem från en jobbresa
och jag är nervös
Jag har inte längtat
Jag har haft några lugna toppendagar med mina barn
och haft gott flyt på jobbet ovanpå det
Jag är nöjd med det

Om jag längtar efter nåt mer än det jag har?
Jo... även om det inte känns stort och viktigt så visst
längtar jag efter att känna lätt kärlek
att vara tillsammans med nån i värme och enkelhet
Att allt inte är krig och oro hela tiden
En lugn man som är trygg och nöjd i sig själv
och som uppskattar mig så som jag är
Som inte ser mig som en potential eller
som nåt som var bättre förr

En sån man kunde få finnas
En lätt man
Ett lätt liv

Men annars är jag nöjd
Nöjd och lyssnar på Melissa Horn

Fråga magen

Sovande höstlovsbarn
Soliga höstlöv utanför fönstret

Jag är så lugn nu
Ensam vaken hemma
Jobbar och fixar lite samtidigt

Jag kommer på mig själv med att inte
längta ett dugg efter att Mannen ska komma hem
med sin oro
Längtar inte ett dugg efter att min inbyggda
pejlare ska dra igång igen
Är nåt fel? Vill han prata? Borde jag göra nåt nu?

Jag har ofta ont i magen
Men inte alltid
Nu har jag kommit på att
jag bara har ont i magen när han är nära
När han är här eller när vi snart
ska ses
Inte annars

Det är stress
Såklart är det stress
Magen bubblar och kurrar, värker och svider

Nu är det lugnt i magen
på alla de sätt. Tillräckligt
mycket tid kvar innan han kommer hem

En del av mig längtar efter vuxentid med honom
Kunna göra saker utan att ha hänsyn till barnen
bli avbrutna
Men en annan del av mig längtar mer till söndagkväll
Då ska jag gå på konsert med Smilgrop
Runt det finns ingen oro utan bara varm mage
Så borde det vara alltid

Barnlösa

En hektisk dag på jobbet
En lugn kväll hemma
Middag med barnen
Pyssel

Mannen bortrest
Kommer hem på fredag

Tills dess är det bara jag och barnen
Och jag njuter av det
så jag nästan skäms

Det är inte rofyllt mellan oss
Det är oroligt och o-roligt
Jag vill ha enkelhet och värme
Vill att vi inte ska vara så... känsliga
Ingen av oss
Inte skapa dramer (han)
Inte bli så sänkt när det sker (jag)

Det borde gå

I helgen är vi barnlösa
Helt
Kanundra vad som händer då

Starka färger och lugn

Jag sitter med en kopp te och tittar ut på solen
Inte på men mot
Den illblå hösthimlen

Jag längtar så efter lugn och ro
att jag inte kan längta efter nåt annat
Inte efter sex eller att känna kärlek eller närhet
Jag har slutat längta
Det är som att jag inte orkar det
Nåt mer basalt måste vara uppfyllt först

På ett sätt är jag väldigt glad över det
Att jag inte svävar över och längtar efter nåt annat
Nån annan
För vad Mannen än tror
så gör jag inte det

Jag tänker inte på nån annan
Men jag tänker på ett annat slags liv
Ett liv som rymmer lugn och frid och stilla glädje
Starka klara färger, som hösten i parken här utanför
Men stillhet framför allt

Himlastormar och fjärilsfladder är
lågt prioriterat
Kommer det så gör det
och då är det välkommet
Men just nu klarar jag mig bra bara jag får
lugn

Ledset

Efter helgens (fredagens) misär
är jag fortfarande lite överkörd
Platt och matt och... trött, liksom
Luften gick ur mig
rätt rejält
Sjukan hela förra veckan, toppad med en sån fredagskväll
Nä, det var mer än jag orkade med

I lördags hände en bra sak
Den onämnbare (hjälp mig med ett bra namn J)
ringde när jag var ute
vi pratade
och jag bestämde mig för att inte lägga på
när jag kom hem
utan prata klart

Och - kors i taket -
det gick bra
Mannen undrade vem det var
och tyckte att det var ok

Ja, varför skulle det inte vara ok?
Kan man verkligen undra
Men då känner man inte min man...

Men ändå
Fredagens gräl fick mig att tappa
sugen
lusten
arbetslusten
lite grann

Jag hoppas fortfarande, men
tror lite mindre just nu
Känns ledset

Orkar inte

Ja alltså... Förlåt mitt allt annat än
vårdade språk
Jag kan bättre än så men
jag var bara tvungen att få ur mig allt

Så mycket trött och ledsen frustration
Allt skit som liksom aldrig tar slut

Vad hände då?
Jo, vi låg i sängen och pratade om våra vänner
som, flera av dem, är i en uppbrottsfas,
på väg ur en haltande relation
Vi pratade om Tonträffdalen och hennes J
Vi pratade om Äpplet och hennes S
Klokt bra samtal

Så gjorde jag det Mannen sagt åt mig
att han vill:
berättade om Han Denonämnbare och hans K
Och det landade inte
väl alls.

Och där startade grälet som sen varade halva natten och
fortsatte direkt i morse
Väsande ilsket uppgivet

Antydningar
Skuld
Tystnad
Älta
älta
ÄLTA

Jag. Orkar. Inte. Mer

Och ingen fest blev det heller

Igen

Jävla fucking skitkväll
Sjuk fortfarande, ovanpå allt
Missar fina festen hos fina Flora

Och hemma här
i min säng ligger gnällhelvetet
till man och bara är som ett klister
Att vara med honom är som att trampa
i klister
Man kommer aldrig loss

Allt allt fucking allt
ska ältas igen och igen

och igen

Gula löv

Det är en gul dag idag
Löven utanför mitt fönster
Gula i olika nyanser

Min favoritfärg om jag bara ska se till hur
färgen ser ut
Inte ha den på kläderna
eller på väggarna hemma

Gula löv på björken, eken och (fast lite mer bruna)
på rönnen

Jag längtar efter att gå ut och gå i skogen
hand i hand och med matsäck på ryggen
Glada och lätta
Inga tjafs och missförstånd
Äta mackor och dricka varm choklad i en klippskreva
Prata om en bok vi båda läst
eller nåt annat som känns angeläget

Gå hem och laga mat
öppna en flaska vin och improvisera när
en ingrediens eller två saknas
För det spelar ju ingen roll och
vi är så bra på att laga mat på känsla
Särskilt han

Sex and the city

Jag längtar efter att vara utomhus
Sjuk hemma under filt är ok
eller... det enda jag orkar just nu
Men jag vill komma ut

Ser gamla avsnitt av Sex and the city
och längtar efter promenader
fester
mina tjejer

Sån tur för mig att det nog blir just det
i helgen

Om jag bara kan se till att bli frisk tills dess

Man hinner tänka mycket när man ligger under en filt
i soffan
och är för trött för all form av aktivitet
som kräver mer än ett långsamt hasande
mellan rummen

Jag tänker på lägenheter
framtid
mina barn
min man
andra män
mina vänner
min mamma

Inget av det kommer ut i nån ordnad form
just nu
Inget alls

Nytt avsnitt
En kopp te till

Konstiga drömmar

Jag drömde om min kollega i natt
Siluettmannen som jag ser
i motljuset från mitt kontor

Det var han men ändå inte
Det var Mannen samtidigt

Jag minns inget mer nu än
att jag ville ha sex med honom
Sådär desperat bortom all sans och vett
Och han ville också

Det var så det var när Mannen och jag träffades
för en himla massa år sen
på jobbet. Precis så

I drömmen var det han och ändå inte han

En annan dröm handlade om min vän Flora
som jag ska träffa på lördag
Hon hade en katt som hette samma som hennes lillebror
I drömmen visste jag vad rasen heter
men nu hittar jag inte ordet
Strunt samma

Jag har nog feber

Att anpassa

Vi pratar om att flytta ihop igen
Mannen och jag
Det kommer inte att hända på ett år eller så
men nån gång sen

Hur blir det?
Jag tänker inte bara på städningen
(det senast avhandlade ämnet här)
utan på sånt som
inställning till barnen
(mina två stora menar jag främst då)
pengar (gemensamma)
frihet och tid för sig själv
jobba-hemma-dagar

Jag har vant mig (det gick snabbt) vid att
det är på mitt sätt här hemma
Städat
Lugnt
Frihet för var och en

Det är viktigt för mig att kunna jobba hemma
ett par dagar i veckan och det
gör även han
Och det har aldrig riktigt funkat att vi gör det samtidigt

Jag känner mig inte så lockad av att vara tvungen att
anpassa mig till hans hemmadagar
(det går ju inte ens alltid)

Jag är så väldigt nöjd med min ensamhet de dagar
vi inte ses och barnen inte heller är här
Lika nöjd som jag är med de dagar då hemmet fylls av barn och röster

Jag är beroende av båda för att må bra
Hur kan jag få det med honom?

Om att snoka

Det är en känslig fråga för mig
det där med att inte få ha sina saker ifred
Jag är av den mycket bestämda uppfattningen att
man måste låta varandra
skriva dagbok
maila, sms:a och chatta med vänner
skriva blogg
och vad det nu är man gör
ifred

Inte läsa
Inte snoka
Inte leta upp

Det finns naturligtvis ett skäl till
att jag är lite paranoid
(ja, det inser jag ju att jag är)

När vi började vårt frihetsprojekt
öppnade Mannen en msn-adress
i mitt namn
som även han hade lösen till
Alla chattar sparades och han
läste dem
Han hade tillgång till min inloggning på K6
och läste allt som hände där
Han tyckte också att vi skulle läsa varandras dagböcker
så att vi visste var vi hade varann
Vi hade en gemensam blogg

Jag köpte detta och tyckte att det skulle vara så
Men ganska snart började jag känna mig väldigt övervakad
Allt jag skrev blev potentiellt ifrågasatt och jag kände att
mitt livsutrymme krympte
snarare än växte
(vilket jag nånstans trodde var meningen med det hela)

Under lång tid levde jag med att han ständigt lurpassade på mig,
att han när som helst kunde läsa vad jag skrev
till andra människor
och i min dagbok
Och att han ville ventilera allt jag skrev
på min egen blogg
Att ständigt vara beredd att stå till svars
för ord som inte var till för hans ögon
Gjorde mig mycket illa

Det är inte så nu längre
Tack-o-lov är det inte så nu länge
Nu känner jag att jag kan lämna Facebook öppet
låta min mobil ligga framme
ha dagboken vid sängen
Utan att känna oro
för att han är där och läser och kollar

Jag kan inte för mitt liv förstå hur man kan försvara
att man snokar i andras saker
Att man gör det och skäms är en sak
Jag har ju också gjort det
Men inte att man tycker att det är ok
Hell no

Dagbok

Jag fick en kommentar,
apropå att Mannen hade städat,
som gick ut på att det klart att han läser här
det skulle den anonyma kommentatorn också göra
om h*n visste adressen till sin partners blogg

Jag häpnar lite faktiskt

Det klart att jag vet att min man hur lätt som helst
kan hitta hit
Men jag har sagt till honom att inte läsa här
Han vet att jag inte vill att han gör det
Är ok att strunta i det och läsa här ändå?
Är det i så fall lika ok att smygläsa någons dagbok
bara för att man hittar den?
Eller smygläsa någons sms bara för att man vet
var mobilen ligger?

Jag tycker inte det

Rent stort gammalt

Kan ni tänka er -
igår kväll när jag kom till Mannen
så hade han städat
Städat som i röjt undan
gjort fint och rent och snyggt

Jag spann som en katt och sa till
honom att det var väldigt fint
För beröm är bra när man vill
få som man vill
(Och annars också)

Nu är jag hemma hos mig själv igen
Jobbar i köket och snorar på katten
Och porrsurfar lite
på Hemnet

Stort och gammalt vill jag bo
Sen

Vackert av Tuva

Hur vet man att man älskar någon?

Det är en fråga som jag ofta har ställt mig
det senaste året
(Ja, det vet ni ju)

Jag har inget jättebra svar
men en rad tänkbara

Och nu pratar jag inte om fladder-i-magen-förälskelse
utan om kärlek
att bygga ett liv på

Tuva Novotny
hade ett klokt svar på frågan
om vad kärlek är
när hon intervjuades i DN i helgen:

Med åren har jag insett att kärlek inte handlar om
att vara en mars­katt dygnet runt.
För mig är det rädslan för att mista någon
som är riktig kärlek.
Rädslan för att förlora sin partner,
eller i förlängningen ett barn,
definierar kärnan av kärleken för mig.
Att man inser att utan den personen
blir det ett tomrum i ens liv.

Jag tycker att det är vackert

Det hände

Jag hade just en liten mailkonversation
med en av killarna från då
En av dem som det aldrig hände nåt med

Vi är vänner på Facebook och hörs
mest via statusuppdateringar och kommentarer på
roliga länkar
Alltså samma sorts umgänge som jag
har med många gamla kompisar

Men just idag blixtrade nåt till och vi
pratade allvar
Vad var det som hände den där våren och sommaren?
Varför gick allt sönder?
Kanske skulle det aldrig hänt
Kanske skulle Rocky aldrig hänt
eller Flamingo
Utan bara leken på tre

Ja, det är nog så det är

Det är samtidigt vilsamt att kunna tänka att
nu hände det ju ändå
och jag är säker på att det lärde mig nåt
om mig själv
som jag inte skulle vilja vara utan

Jag är glad idag

En ytterst märklig känsla
Att tänka: ikväll ska jag åka hem till Mannen
och samtidigt tänka:
vad mysigt det ska bli

Att ägna en stund av lunchen till att scanna
Hemnet
(inte hitta nåt men det är ju inte
heller dags än)

Att titta ut på regn regn regn och tänka
Det regnar
Inget mer

Jag är inomhus och här är varmt
Jag ska inte gå ut förrän halvfem
Om jag blir våt då... så kan jag byta kläder sen

Jag känner att jag lever i nu
och det är fint

Snodd

Vi förvandlas till det, som vi älska

(Verner von Heidenstam)

Om det var så
Skulle jag bli en varm dusch efter en kall promenad
i höstsol
En katt som spinner i kökssoffan
Och en väns röst

En joggingrunda på en grusväg genom skogen
Stearinljusdoft och en ny bok
Och en långfika en ledig söndag

Guldgula löv som prasslar när jag går
En sång där varje ord tar sig in och ger
mig tröst
Och en kram som håller mig kvar

En lång natt i sked
En frukost utan brådska
Och ett lugn som räcker än

[Ett litet lån från Suziluz]

Nyhet

Jag har haft sex!
Det är fan värt ett utropstecken
Rätt otippat och efter ett celibat långt som Nilen
Igår kväll
fanns plötsligt den rätta känslan av längtan där
Jag ville bara vara stilla och ingen annanstans än
i hans famn

Det var vackert och lugnt och jag lever
i värmen
Jag är lugn i honom
i mig själv

Kom just hem till min egen lägenhet efter en helg
hos honom
Jag trivs i mitt hem
det är ingen nyhet
Men i helgen kände jag att
jag trivdes i hans med
och det är en nyhet

Sex och yta

Det där med kroppen och utseendet är så intressant

Min bild av mig själv är att jag är en stark 3:a på en skala 1-5
Har nog alltid känt ungefär så

I och med K6 och allt det där blev jag plötsligt
nästan en 5:a
Jag läste kommentarerna om de bilder
jag la ut och sög i mig det osannolika:
Att killar tyckte att jag var så vacker
Massor av lyriska ord
(och ja, plumpa flåsanden också, men färre
än man kan tro)
Det var nytt för mig

Jag blev ett utseende
En vacker leksak
Mannen hjälpte till:
boostade min självförtroende och
ställde "krav" på rakning och
sexiga underkläder

Jag köpte alltihop rakt av
Gick in i rollen
Njöt av uppmärksamheten

Men efter ett tag började allt kännas jävligt falskt
Jag var trött på att vara en yta och trött
på att alltid vara den glada, kåta och snygga som
var olik deras (tråkiga och pryda) fruar och flickvänner
Jag kände att jag svek dem och mig själv

Det gjorde ont att landa
Men det var ett nyttigt ont

Jag har varit anti sex och sexighet och fixande ett långt tag
Låter bli att raka mig
Har bara bekväma trosor med små ben
Är mamma och vän i första hand

Det är en tuff väg att hitta sexlust och lekfullhet
och tillit till en man igen
Hitta det utan att trilla ner i yta-hålet igen

En gammal hund

Jag är en hemmaråtta
Har alltid varit
Jag tycker om att vara hemma
Hos mig själv eller nån annan där
jag känner mig hemma

Jag älskar mitt hem
min första egna lägenhet sen studenttiden
(och det räknas knappt)
Jag vill vara här
vill inte flytta härifrån

Eller. Jo, jag kan såklart tänka mig att bo nån
annanstans
Men jag vill bo typ såhär

Och där har vi en sak som måste lösas -
som måste kännas bra - innan jag och Mannen
kan flytta ihop:
Att jag kommer att känna mig hemma
i ett hem med honom i

Att han är slarvig och att det
alltid är en o-charmig
och ung kille-aktig röra hos honom
Jag fixar inte det
Det har varit en ständig källa till o-trivsel

Jag trivs inte hemma hos honom
Det är ett problem och en sak som
gör honom ledsen
(Och det är ju väldigt begripligt)

En av de bästa sakerna med nu:
Att det är jag som bestämmer och att det är fint hemma
hos mig
Att jag tycker om mitt hem

Hur det blir sen?
Kan man lära en gammal hund att städa sitt hem?

Sju år

Jag känner vemod
Funderar över allt som hänt
Tre år sen nu
allt började
Den där hösten när jag fick friheten
att vara med andra
Vi reggade oss på Klubb 6 och
jag lärde känna människor som kom att
betyda väldigt mycket

Jag var så aningslös
Han med
Vi fattade inte, vi trodde att vi kunde leka
lite och så skulle det bli bra, allt
Så gick det inte till
fattade vi sen

Det gjorde ont att jag var med en annan man
att jag blev kär i honom
Det gjorde ont i mig att han var med en annan kvinna
också
Fast han inte blev kär

Så galet allt
Så länge sen
Så lång tid
det tog att laga
Och då är vi inte ens klara

Läste just i Sköna hem om en familj
som flyttade in i ett renoveringsobjekt (som det
så käckt heter)

Kvinnan:
Jag trodde inte jag skulle stå ut i tre veckor
Det tog sju år.

Skava

Jag är gå och skava-typen
säger Tonträffdalen
apropå att vara sambo eller inte
och apropå hennes relation med J som hon
ännu inte bor med

Jag funderar på det
Vi är lika i mycket hon och jag
Jag tror att jag också egentligen är
gå och skava-typen
Jag vill ha lugn vardag utan drama
Jag vill inte leva ett upp och ner liv
Jag vill inte dejta min man
Jag vill ha tid för mig själv
men jag vill ha honom intill
ändå

Det är förvirrat, det hör jag ju själv
Men kanske kan man vara sambotypen
fast man gillar ensamhet och lugn och ro?

Sluta gnälla

Jag kan inte släppa det.
Och ändå. Gör jag det.
Släpper taget om henne.
Just när jag känner att jag tror på min relation
- inte bara hoppas - då kommer mamma in och
berättar för mig att mitt äktenskap är över

Vad fan vet hon om mitt äktenskap som ger henne rätt
att säga så?

Jag måste bestämma mig, rädda mig,
för barnens skull
"För de har bara en mamma och det är du!"

Nämen vad säger du?
För barnens skull?
Det var ju ett nytt perspektiv.
Inte visste jag att du brydde dig så om hur baaarnen har det
(Det märktes minsann inte när jag var barn)

Ja. Jag är ledsen. Skitledsen och besviken
Jag kommer att ta mig i kragen och sluta gnälla
snart, jag lovar.

Förminskad

När blev jag ett offer?
Hur gick det till?

Är det stöd hon vill visa?
Jag är på din sida oavsett vad som händer...
Kanhända är det så
men det jag känner är vrede över det sätt
hon visar det på
och ledsenhet över alla sätt hon kunde
visat det på då men inte gjorde
Alla chanser som fanns då
när jag jag liten och värnlös

Jag behöver stöd och värn nu med
men inte av det slag som gör mig till ett offer och talar
om för mig att jag inte kan tänka själv
Att jag är hjärntvättad
Fatta hur kränkande det känns

Jag vet att det kan bli så att
när vi vill visa ovillkorligt stöd
till en vän i kris så sänker vi
vännens partner och gör honom/henne till
boven i dramat
den allt kan och ska skyllas på
idioten
den vi genomskådat för länge sen

Allt i vänskapens namn
för att ingen ska kunna tvivla på var vår lojalitet ligger.
Men det blir fel
Det är alltid fel att måla i svart-vitt
och det är inte vänskap att tvinga den man tycker om
att vända sig mot sin älskade

Det är att förminska sin vän
Sin dotter

Hjärntvättad

Hur vågar hon?

Det kom ett brev från min mamma
idag, hon skriver att det är synd om mig att
mitt äktenskap är över
att det inte är kärlek
att jag är hjärntvättad
och att hon har genomskådat Mannen
för länge sen

Jag är så arg och besviken att jag darrar

Hela släkten vet nu, deklarerar hon
Inte bara Kusin och Moster som vetat länge
utan alla
För hon orkar inte ljuga mer
Hon var tvungen att säga som det är

Och hur är det då, lilla mamma?
Hur är det med övergreppen din son utsatte mig för?
Har du berättat för hela släkten om dem med?
har du berättat hur han utnyttjade mig för att själv
bli en upp bland sina kompisar
bland tjejer som var lika unga som jag?
Har du berättat om hur det gick till när pappa dog?
Att du inte ens hade tänkt ringa mig?
Har du berättat om huset som han praktiskt taget fick?
Det skulle du kanske ta och göra

Om du nu inte orkar ljuga mer, menar jag

Hemnet

En stillsam helg med mycket vila
Två lite sjuka vuxna människor och barn
som tog hand om sig själva
Kärleken hittade hem där bland
filtar och Panodil
Jag känner mer hopp och mer ömhet
än på länge
Jag tror faktiskt att det kan gå, detta
Jag inte bara vill tro utan tror

Igår kväll när han hade åkt hem till sig
surfade jag in på hemnet
Det var länge sen

Jag känner att jag vill bo ihop igen
I en stor lägenhet som vi båda får plats i
och alla våra barn också
Vi har inte bråttom och det är
bra
Inget ska stressas fram
Vi behöver inte stressa
Men längtan finns där och
gråten över allt som blivit fel
så länge

Inte lugn

Idag jobbar jag hemma, äntligen
Har längtat efter denna lugna förmiddag sen i
tisdags
Jag mår inte jättedåligt är
bara lite förkyld och har ett par tiondelar
feber, skulle jag tro
Det är säkert inte svinet

Jag myser med lagoma arbetsuppgifter och
en galet social katt
Tinar en hembakt kanelbulle
gör en kopp te och kisar mot solen
som lyser in på mig genom köksfönstret

Idag kommer alla barnen hem
och Mannen
Jag försäker att inte känna stress över det
(det senare alltså)
utan bara tänka fina tankar om
honom och påminna mig själv om
allt som är bra

Igår träffade jag en av mina äldsta vänner
och hon sa, apropå att jag behöver lugn:
Mannen är ingen lugn person

Det är prick på
Han skapar inte lugn runt om kring sig
Förut älskade jag just det, att han är energisk och
vill saker, pratar och skrattar och ÄR

De senaste åren har det blivit så fel så många gånger att
jag nästan kommit att avsky det draget
Och längta så intensivt efter lugnet han
inte kan ge mig
Jag har velat göra om honom lika mycket
som han velat göra om mig
Och det är inte bra

Jag måste bestämma mig för om att jag kan
leva med en person som inte är lugn
Om det kan vara så att hans andra sidor ändå
väger över

Pyssla om och boka av

I två dygn har jag kämpat emot
Jag är inte frisk, jag har feber och
är trött och frusen
snorig, bomull i huvudet

Men jag har inte kunnat vara borta
från jobbet
Ibland är det ju så
Just de här dagarna hände saker
som krävde min närvaro
mer än vanligt

Plus att jag haft Yngstan hos mig sen i tisdags
eftersom Mannen varit bortrest med jobbet

Idag har gått på ren vilja
för att det jag gjorde var så himla kul
att jag faktiskt orkade
trots ofriskhet
Och tack vare att jag visste att jag kunde
åka hem sen
koka en stor kopp te och
somna ifrån den under en lager filtar

När jag berättade detta för Mannen
Alltså att jag hade för avsikt att åka rakaste väg hem
efter jobbet och inte
komma till honom
nu när han återvänt hem

Ja, då blev han sur och påminde mig om att
jag sagt att en riktig vän är man om man inte
bokar av saker för att nåt annat (roligare) dyker upp

Det är sant att jag sagt det
och att jag tycker att det är ett väldigt bra tänk

Men det är bara en sak
Jag bokar inte av för att nåt roligare händer
Jag bokar av för att jag blivit sjuk och
inte orkar

Jag tycker att det är skillnad

Mannen säger att han vill pyssla om mig
när jag inte är frisk,
det är därför
Ok.
Kom hit med en ask Panodil och en påse
blandat då
Och gör te åt mig

Bara därför?

Jag känner den allra sprödaste lilla längtan
efter min man
Så skör och ömtålig är den
att jag inte ens vågar säga det
till honom
Jag är rädd för att han ska tappa bort
mitt behov av att vara ifred i glädjen
över att jag även kan längta
Så jag säger inget

Han är bortrest med jobbet
kommer hem imorgon
Kanske är det bara
därför?

Sen då?

Om tio år
Var är jag då?
Löd en av frågorna som jag svarade på
nedan

Jag fortsatte tänka efter att jag skrivit
mitt svar

Om tio år har jag just fyllt femtio
Mina barn är vuxna
(eller nästan)
De stora har flyttat
(kan man förmoda)
Jag jobbar nog med samma saker som nu
Men jag kommer att ha mer tid för mig själv
Mina projekt

Jag tror att jag är en varm lugn och
tillfreds människa
som njuter av att jobba och göra kul saker
när jag är ledig

Ungefär som nu

Kärleken då?
Jag tror att jag lever med en man
Kanske samma som jag sort of lever med
nu
Kanske inte
Jag känner inte att jag direkt hoppas det ena
eller det andra
Det blir som det blir
med det

Utanför mitt fönster vräker regnet ner
Allt jag ser är en ensam gatlykta
och en skymt av träden, vinden sliter i dem
Det är varmt och fint i mitt kök
Katten och barnet sover
och jag ska snart göra detsamma

Lista en lång

Jag gillar såna här. Både att fylla i och att läsa. Om du inte gillar att läsa - then don't!

1. Hur gammal är du om fem år? Närmre 50 än 40
2. Vem var den sista du träffade? Yngstan
3. Hur lång är du? 173 cm
4. Vilken var den senaste film du sett? Dirty dancing, på teve för nån vecka sen. Slötitt på nån actionsrulle med ungarna räknas inte.
5. Vem ringde du senast? Mannen eller Äldsten, minns inte.
6. Hur löd ditt senaste sms och till vem? Det var till Äpplet och handlade om helgen. Jobb för henne, svärmor för mig.
7. Vad är dagens planer? Tvätta, mysa med barnen och sen sova tidigt
8. Föredrar du att ringa eller skicka sms? Det beror på vad det handlar om. För korta meddelanden föredrar jag sms
9. Är dina föräldrar gifta, sambos eller skilda? Min pappa är död. Men de var gifta när han dog.
10. När såg du senast din mamma? I somras
11. Vilken ögonfärg har du? Grön
12. När vaknade du idag? Klockan 6
13. Har du någon gång hittat en katt? Ja, vi hade en hittekatt när var sju år eller nåt
14. Vilken är din favoritplats? Stranden, skogen, soffhörnan
15. Vilken plats föredrar du minst? Offentliga toaletter
16. Var tror du att du befinner dig om tio år? Jag är nog ungefär på samma plats men med vuxna barn mer tid. Hoppas att kärleken finns i mitt liv och att jag skriver och är kreativ
17. Vad skrämde dig som barn? Jag var rädd att huset skulle börja brinna
18. Vem fick dig att skratta senast? Yngstan
19. Är du för ung för att äga vinylskivor? Nej, jag har en liten samling på vinden
20. Har du stationär eller bärbar dator? Bärbar
21. Sover du med eller utan kläder på dig? Beror på hur kallt det är. Naken på sommaren och om jag sover med sällskap. I pyjamas annars
22. Hur många kuddar har du i sängen? En som jag använder, två som är Mannens
23. Hur många landskap har du bott i? Tre
24. Har du någon gång spytt på fyllan? Ja, det har hänt.
25. Föredrar du skor, strumpor eller barfota? Jag älskar att vara barfota men är frusen så på vintern har jag alltid raggsockor på mig inomhus.
26. Är du social? Ja, det är jag, men en social ensamvarg. Jag har stort behov av ensamhet och tystnad och tycker inte om att vara påtvingat social. Och jag är skitkass på att mingla med okända människor
27. Vilken är din favoritglass? Kaffeglass
28. Vad skulle du göra om du vann en miljon? Ta ledigt från jobbet, skriva en bok och köpa ett lantställe.
29. Tycker du om kinamat? Nej inte direkt
30. Tycker du om kaffe? Ja, men min mesiga mage tål inte kaffe
31. Vad dricker du till frukost? Te
32. Sover du på någon särskild sida? Nej
33. Kan du spela poker? Ja, jag vet hur man gör men kan inte påstå att jag tycker att det är särskilt kul
34. Tycker du om att mysa? Älskar att mysa!
35. Är du en beroendemänniska? Ja, det är jag nog.
36. Känner du någon med samma födelsedag som din? Nej
37. Vill du ha barn? Jag vill ha de tre jag har men inte fler
38. Kan du några andra språk än svenska? Ja. Engelska såklart. Kan klara mig lite hjälpligt på tyska och spanska
39. Har du någonsin åkt ambulans? Ja.
40. Föredrar du havet eller en pool? Havet alla gånger
41. Vad spenderar du helst pengar på? Loppisfynd, utefika, böcker
42. Äger du dyra smycken? Nej, det kan man inte säga. Mitt dyraste är nog en kumkum-ring som kostade typ 1500
43. Har du någon gång testat narkotika? Nej
44. Vad var det senaste du stoppade i munnen? Fattiga riddare
45. Vem är den roligaste människan du känner? Det är svårt att utse EN person. Men mina största garv är tillsammans med barnen och några av mina bästa vänner, Mannen inräknad
46. Välj ett ärr på din kropp? Jag har ett ärr på ena handen efter att en vän råkade bränna mig med ett strykjärn när vi var 20.
47. Vad har du för ringsignal? En Kristian Anttila-låt
48. Har du kvar klädesplagg sen du var liten? Nej. Min mamma har slängt allt tyvärr
49. Flirtar du mycket? Nej, jag är rätt kass på det. Känner mig ofta ocharmig
50. Vart togs din profilbild för din blogg? Det minns jag inte
51. Kan du byta olja på bilen? Har ingen bil. Men om jag var tvungen skulle jag nog klara det
52. Har du fått fortkörningsböter? Nej faktiskt inte.Vilket inte betyder att jag aldrig kör för fort...
53. Vilken var den senaste bok du läste? Din tjänare hör, Sara Lidman
54. Läser du dagstidningen? Ja.
55. Prenumererar du på någon veckotidning? Nej. Men månadsmagasin. Sköna hem och Språktidningen för tillfället
56. Dansar du i bilen? Nej, men jag sjunger!
57. Vilken radiostation lyssnade du på senast? Lyssnar aldrig på radio
58. Vad var det senaste du krafsade ner på ett papper? En påminnelse om att betala Yngstans fotbollsläger
59. När var du i kyrkan senast? Oj... Det minns jag inte. Måste ha varit nåt bröllop för kanske 6 år sen eller så.

Närhet

Jag funderar på mig själv
Hur fungerar jag när det kommer till
närhet och ömhet
Har jag svårt med det?
Mannen antyder att det är sån jag är
Kylig, avståndstagande

Jag känner inte igen mig själv i det
riktigt
Jag gillar närhet, att hänga med barnen i
soffan, kramas med dem och med
vänner
Men det är ju sant att jag inte
uppskattar hans närhet så mycket
just nu

Idag är en sån där kall dag
Fryser hela tiden och känner att det är svårt
att uträtta något
att ens tänka en klar tanke
Jag vill åka hem och krypa ner under
täcket med katten

Hoppas att jag inte håller på
att bli sjuk

Sexlusten - kärt ämne

Kämpa för sexlusten
säger en läsare att jag ska

För den kommer inte av sig själv

Gör den inte?
Eller: när gör den inte det?

Jag har varit med om sexlust som minsann
med besked
kommit av sig själv

Men en viktigare fråga att ställa
är: hur gör man för att jobba fram
locka fram
sin sexlust?

Min erfarenhet är att pigga tips om hur man
hottar upp sitt sexliv
bara funkar
när man redan har ett hot sexliv

Inte när lusten är liten som en lus och
trosan snustorr

Men berätta gärna hur jag ska göra
Jag är idel öra!

Jag mår bra

Hösten är så vacker
soliga dagar som denna
Den tidiga hösten är bland det finaste
om du frågar mig
Färgerna, att det fortfarande är ganska
ljust och varmt

Löftesrik
har jag alltid tyckt att hösten är
Den tidiga hösten
(November med sina kala träd är mer
till för att bita ihop och
överleva)

Jag behöver den löftesrika känslan
Att jag är lycklig, fortfarande
och i mig själv
Att jag mår bra

Finns det hopp?

Hemma igen nu
Helgen var mysig och lugn
Ron infann sig och
kroppen fick promenader och god mat
och huvudet fick den vila
det behövde

Jag känner mig glad och
ledsen samtidigt
Undrar vad det är som gör
att jag inte vill ha sex
eller ens hångla

Är kärleken slut?
Är vi bara vänner?
(i bästa fall)
Eller finns det en chans att allt
kommer att kännas som vanligt igen
om ett tag
när det har varit lugnt längre stund i taget
när jag börjar lita på honom
och han på mig?

Finns det hopp eller är det
kört?
Är frågan jag oavlåtligt ställer
till mig själv

I då

Jag skriver till Mannen att jag
ser fram emot en ledig helg med honom
och Yngstan
hemma hos hans mamma

Han svarar:
Ja det ska bli mysigt att komma iväg, men jag är lite orolig eftersom jag har riktigt trista minnen därifån, med mig klängig på dig och du isolerande och totalt fixerad vid din mobil.

Jag tycker att det är ett riktigt trist svar
och kommenterar det:
Hur mycket i "då" är du när du pratar om att jag är upptagen med min mobil hos din mamma? När var jag det senast? Just den typen av bävanden byggt på då skulle jag vilja slippa. Det är bara tråkigt.

Han inser men tycker ändå att
han har rätt:
Ja, jag är i då, och ibland blir Nu enklare om man kan säga så och du bara säger "Ja, så har det verkligen varit". Att skapa ett nytt nu görs genom att vi är två som hjälps åt med det.

Det är inte så jag vill leva.
För mig är det så viktigt att
faktiskt få vara i nu och inte ständigt och
ovidkommande bli påmind om då.
Det finns där ändå.

Kanske om ett tag,
när vi båda har landat
i ett helt förlåtet tillstånd,
att man kan säga typ
"minns du när... ?"
med ett litet leende
och få ett
"ja jösses..."
till svar.

Men så länge han säger det bävande är vi inte där.

Älta ska jag inte

Jag var hemma hos en man och en kvinna
de var nånstans strax under 70 tippar jag
(Det är lite svårt att veta)
Jag ska köpa en möbel av dem
och var där för att titta på den

När jag cyklade hem tänkte jag att
sådär vill jag ha det
när jag blir så gammal
Deras gemenskap var självklar
båda tog plats och det märktes
lång väg att de har det bra tillsammans
Ett samspel, en lätthet

Såna saker ger mig hopp

I helgen ska vi åka till min svärmor
mysa med barnen
plocka svamp
dricka rödvin framför brasan
Det blir fint, hoppas jag

Älta ska man ju inte
jag ju inte
Och därför ska jag sluta tänka på
att denna svärmor inte bjöd med
mina barn till fjällen när hon fyllde
jämnt förra året
och att hon inte tyckte att de skulle åka med
när vi semestrade i somras
För då kunde hon få plats i vår bil

Nej, jag ska inte tänka på det
Inte det och inte heller att Mannen inget sa

För lite sömn

En kväll som bestod av nattning
av ett barn som varit hemma med feber
och därför sovit lite på dagen
Hela kvällen tog det, precis hela
Jag lämnade över till Mannen strax efter elva
för att själv få sova lite

Tur att han var här, tänker jag
Men samtidigt: sån här är hon bara just
när han är här

Omöjlig att få till ro
Måste vara bredvid
Storgråt om man lämnar rummet

Efter lite för få timmars sömn
sitter jag med en kopp te och stirrar
på skärmen
Ska skriva ihop en presentation
om ett jätteroligt ämne
Men det går inte just nu
Tankarna far runt och jag bara undrar
vart jag är på väg

Vad vill jag?
Var mår jag bra och när?
Jag vet det, egentligen vet jag det,
men det är en flyktig känsla

Om ansvar, igen

Det här med ansvar är en het potatis
Vems ansvar är det att jag mår bra?
Mitt eget? Min mans? Mina barns? Mina vänners?
Mitt eget, hävdar jag
När allt kommer omkring kan jag inte
förändra nån annan än mig själv
Jag kan inte tvinga nån till nåt
men jag kan välja om jag vill vara i sammanhang
där jag inte trivs

Nej, jag vet att det inte är så enkelt
och svart-vitt
att det inte i alla lägen går att välja

Men i princip,
som motto för mitt varande:
mitt välbefinnande är mitt ansvar

Värde

Det är en sak jag inte förstår
Varför ska man hålla på och
bedöma hela tiden?
Sig själv och varann

Jag är si och sån och det är bra
Du är si och sån och det är inte bra

Mina mest positiva sidor
(charm, positivt lite bullrigt varande, nyfikenhet)
är något som du tycker illa om

Varför inte bara säga att jag är
bullrig, pratsam, nyfiken och tar plats?
Utan värdeord

Kärnjag
Kärndu
Sån man är och har rätt att vara
Att jag mår bra och trivs är mitt ansvar
Att du må bra och trivs är ditt

Varför är det så svårt?

Runt

Samtalen går på tomgång
När jag skriver till Mannen vad jag vill
sånt jag inte kan kompromissa om
vad jag tänker om oss

Så svarar han bara att han har hört det
förr
och det är väl sant
Men vilka ord ska jag använda då?

Jag skriver:
För mig är det eg ganska lätt. Behandla varann som vi behandlar andra. Varken mer eller mindre. Inte kräva en sån massa hela tiden utan vara lite mer tålmodiga och överseende. Bjuda till. Ta ansvar för oss själva och se till att må bra och inte kräva att den andre ska pigga upp våra liv. Typ.

Jag menar precis det jag skrev. Som jag inte kan läsa nu. Att vara sann är att vara ärlig och lyssna inåt. Berätta öppet och ta ansvar. De är inga konstigheter. Var i nu.

Det är nåt vi måste göra båda: Vara i nu. Inte bäva så mycket och inte blicka bakåt så mycket utan se nuet. Vi gör fel båda två där.

Jag behöver tid och ro att sjunka in i mig själv och det är en sak jag inte kompromissar bort. Tystnad och stillsamhet. Det är min läggning och har inget med då och sen att göra och är inget ha vare sig kan eller vill ändra på. Du har säkert motsvarande saker som du varken kan eller vill ändra på. Som är "kärndu" liksom.

Han svarar:
Det är fortfarande så att du vid flera tillfällen har sett till att få vad du vill ha på min bekostnad. Så ofta du agerat så, inte minst allt om Rocky. Det gick tokfel från början till slut. Jag vill inte leva så, jag vill få säga vad jag vill och bli lyssnad på, även om jag inte alltid får som jag vill, såklart. Det empatiska rollövertagandet med partnern är en avvägning mot alla tankar att bestämma själv och göra som man vill. Det har blivit fel massor av gånger från dig där. Och för mig förr. Det är ett slags känslomässigt gemensamt beslutsfattande. Att lyssna på vad partnern säger.

Jag tänker så här. Man säger hur man vill ha det - men är medveten om att det ibland inte blir så. Det sista steget tycker jag att du har haft svårt med. Minns du när vi var överens om att ömsesidig anpassning var en viktig del av kärlek? Jag står för det.

Vi upprepar gamla ord, men vi måste nog hitta nya ord. Och jag upprepar mitt gamla också. Ett gemensamt ansvarstagande för det gemensamma i relationen. Det är riktigt viktigt.

Jag vill inte förändra dig, men vill inte bli sårad mer. Jag är trött på ditt eviga projekt att förändra mig, genom att mina mest positiva sidor (charm, positivt lite bullrigt varande, nyfikenhet), är något som du tycker illa om. Det är kärnjag och du tycker inte om det. Torrt uttryckt.

Och sen då?
Runt runt trampar vi

Utanför mitt fönster skiner en höstvarm sol
Ovan taken på andra sidan gården
är himlen blekt blå

Jag påminns om en flygresa förra hösten
Till en stad långt borta
Ett samtal på ett café
Känslan jag hade då

Varma halsdukar och en stor kopp te
En lång vinter som gjord för att
slicka såren

Varmt lugn att vila i
Andra som har det som man själv
Ungefär

Jag lämnade Mannen efter det
Hon lämnade sin man efter det
Samtalet vi hade blev till en
ny tideräkning
ett före och ett efter

Nu är jag nån annanstans
Hemma men ändå inte
Långt borta från den beslutsamheten
Och jag fattar ingenting

Från mina lurar in i mina öron sjunger Lars Winnerbäck
Ingen soldat

Jag vill

Känner mig så ledsen idag
Sömnig och frusen och
inte alls sugen på ett jobbmöte
med chefen nu strax

Det är inget farligt
mötet alltså
Jag känner bara inte för det

Jag vill vara i värme och ro
Hemma med Mannen och barnen
Baka, spela spel och mysa
Jag vill sova gott om natten med
honom också
inte bara ensam
Jag vill ha värme
Jag vill ge värme
Jag vill att allt ska vara över

Innan det ens börjat

Att alltid kämpa

En så väldigt kluven känsla bor i mig
Jag vill inte att det ska ta slut
Jag vill inte vara i det som är

Jag vill att det ska kännas som det gjorde
när det var bra
förut

Före
allt

Jag kan inte bara låta det gå sönder
den bästa man
jag träffat
Som vi älskade varann
Så övertygade vi var om att detta var
för livet
Att alltid kämpa
lovade vi

Nu är vi där
nu behövs det

Att inse att det är kris är
vilsamt på nåt sätt

Sorgsen

Jag känner sorg
Det gör ont att se sin relation gå i bitar
och inte veta vad man ska göra

Jag vill ju inte
att det ska vara så

Men jag vill inte heller må dåligt mer

Kanske finns det ett hopp i
att det är kris på riktigt
att inte blunda för det
utan erkänna
Nu kan det snart vara över

Sänka ribban
Överleva
Kämpa

Jag känner att jag vill jobba
Samtidigt som jag känner mig så förlamande
trött

Jag måste få energi
Jag måste lagra det jag får
från andra

Lilla barn

Vi tänder levande ljus, Yngstan och jag
kryper upp i soffhörnet med fika och
filt
Ser en film
Myser
Jag kramar henne och hon lutar sig
tungt mot mig

Älskade lilla barn
Jag vill aldrig nånsin göra dig illa
Men jag vet samtidigt att jag
har ork och energi nog att ta hand om dig
om jag ändå tvingas göra det

För tillfället

Nu har jag lämnat henne vid tåget
Min fina Genus som varit här i helgen
En intellektohelg med mycket prat och
i min mage bor en stor värme
Nu känner jag mig rustad

Det är en lätt och ren känsla att vara
med en innerlig vän
som vet allt som är värt att veta
som förstår allt och som
ställer frågor och kommer med egna funderingar
utan att klampa in i mig

Det är det ju förresten ingen annan än Mannen
som gör
Klampar in alltså

Nu är det tyst hör hemma
Barnen kommer sen
Jag ska handla mat - fylla kylen inför veckan
och sen slappa en stund på egen hand
Egen hand och katt-tass

Ja... det var väl bara det för tillfället

Bara trött

Jag kanske ska åka ner till dig
Har tänkt på dig.

Säger han.
Rocky.
Killen som alltihopa började med.

Så fan du har.
Tänkt på dig.
Skulle inte tro det

Nej, det hålet faller jag inte ner i igen.

Skulle inte tro det

Jag blir fan inte ens smickrad
Bara trött.

Fredagslycka

Helg. Wohooo!

Gårdagens trassel och tårar känns långt borta
Visst orkar jag sånt
Inte ger jag upp så lätt!

Jag är på väg till en dejt på stan
till en tjejhelg av bästa sort
till massor av prat och
vin och cigg på balkongen
(för visst är det så varmt ännu)

Glad i magen
Varm ro

Fast här

Jag är så trött att jag knappt kan stå
Kvällen blev hemsk
och idag kommer Genus på besök
för Bokmässa och tjejmys
Helgen med henne kunde börjat bättre

Jag hade Yngstan över natten
eftersom Mannen skulle jobba sent

Det var bra fram tills han kom hit
vid åttatiden igår kväll.

Sen blev precis allt fel
Mammigt barn som inte förstår varför
jag bytte helg
(Jo, hon fattar att jag vill gå på Bokmässan
med Genus, men är ändå ledsen)
Svårt att sova
Stor gråt och inget hjälpte

Skuld skuld skuld

Inte förrän jag somnade nån gång
efter tolv kröp hon ihop bredvid mig och
kom till ro

En natt bredvid en kamin
Ingen vuxenkväll
En massa jobb som jag måste
gå upp jättetidigt idag
för att hinna göra

Inget av det gör eg nåt

Det som gör nåt är att jag inser
att jag är fast här

Jag kommer inte att kunna lämna detta
på länge länge länge

Och det
känns inte så bra

Behöver det

Jag blir så glad när någon säger nåt fint
Inte för att jag tror att jag är ensam om det
direkt.
Det blir vi nog alla.
Glada alltså.

Jag behöver höra att jag är fin och
bra
För jag känner inte riktigt att jag
är det

När Rocky skriver
Du är en fin människa du
och kontrar mitt ängsliga tack med
Rena rama sanningen så sug i dig!
Så får blir jag glad
suger i mig

Jag behöver det

Fina grejer

En sån vän jag har!
En speciell, officiell
nu

Han har inget bloggnamn längre
Det han hade känns dumt och nersolkat

Enligt Mannen är han mitt ex
Enligt mig och sig själv är han min vän

Vi synkar i känslopjunket
och kan prata hur länge som helst
Det är lätt
skavlöst kravlöst och
jag tror att det är så för att
vi är klara med varann
som man och kvinna
Vi är klara och vet var vi har varann

Innerlig vänskap
som inte förväxlas med kärlek

Fina grejer det!

Finns det fler barn?

Mamma ringde mig mitt i natten
då när pappa
just hade dött och fanns på sjukhuset
nära mig

Efteråt
berättade hon att det var läkaren
som hade frågat om det fanns fler barn
än min bror

Ja, det finns en dotter också
sa mamma

Ska ni inte ringa till henne då?
frågade läkaren

Det hade inte slagit henne
att jag skulle vilja veta på en gång
att min pappa just hade dött
att jag skulle vilja komma till sjukhuset
och se honom

Jag vet inte om hon skämdes över
att hon inte tänkt på mig
Det var i så fall inget hon berättade

Jag vet bara att jag är glad att hon ringde
Jag är glad att läkaren frågade
Det gör de säkert alltid, men för mig
betydde det skillnaden mellan att kunna säga
hejdå
och
att inte

Min pappa dog mitt i sommaren

Vi var hos honom den dagen
Han hade just fyllt år och vi åt tårta
i trädgården
Det var sol och varmt, han
orkade bara sitta där med oss en liten stund.

Yngstan var nyfödd och låg i hans famn
Det finns en bild
den enda bilden hon har
av sig själv och morfar
Han tittar ner på henne
med kärleksfull och lite
förundrad blick
Du lilla ser han ut att tänka

Han blev snabbt trött och måste vila
Hjärtat var inte friskt
Två infarkter på kort tid gjorde honom matt

Vi stannade inte över natten som vi brukade
Tänkte att han skulle bli trött
av barnens ljud och rörelse
hur mycket han än älskade dem

Mitt i natten ringde telefonen
Inte ens folk som brukar ringa sent ringer
så sent
Jag tror att jag visste på en gång
Jag minns inte ven som sa det
Var det mamma?
Eller nån annan?
En ny infarkt
Kraftigare
Han dog innan ambulansen hann fram

Nu fanns han på akuten
bara en kilometer bort
Jag klädde på mig, tröjan ut och in,
lånade svärmors cykel
trampade mig andfådd, utan en enda tanke
i huvudet
uppför backarna till sjukhuset

Mamma och Storebror mötte mig
Kramar, vänliga tysta ord
en bild av en familj
En mamma och två vuxna barn

Men jag kände redan då att jag
inte hade med dem att göra
Jag ville bara till honom
Jag ville se honom
röra vid honom
Säga hejdå fanns inte
Jag tog inte in att han var borta

Han låg på en brits utan madrass och
jag minns att jag tyckte att hans bröstkorg
var så underligt hög.
Som den blir när man ligger på nåt hårt,
insåg jag sen
Jag grät inte då
Kunde inte gråta bredvid dem
Jag ville vara ensam med honom men
fick det inte ur mig
kunde inte köra utan dem
Jag tror att vi var kvar där i en halvtimme
eller så och jag tror att de hade velat gå långt tidigare
Bara en känsla jag har

Vi skiljdes åt utanför
och det var med stor lättnad jag cyklade tillbaka
till Mannen, till mina sovande barn
till svärmor som gav mig all den värme min egen mamma
inte kunde
Först där kom gråten

Tårarna som aldrig kunde ta slut
Overkligheten ersattes av visshet
Min pappa dog i natt
Jag får aldrig träffa honom igen
Mina barn har förlorat sin morfar
Lilla Yngstan kommer inte att minnas honom

Jag var i en varm famn hemma hos Mannens familj
Ville stanna
Men ville också vara med och ta rätt
på pappas saker
fixa med allt
Så jag åkte till mamma dagen efter
Hon var samlad och verkade inte ledsen
Ingen grät när jag var hos henne
Vi gjorde heller ingenting
Satt och glodde på varann en hel dag och jag
var lättad när jag kunde köra därifrån
Stanna fanns inte
Jag ville hem
till min familj

Dagarna som kom fixade mamma och Storbror
allt.
Jag var med på begravningsbyrån
men annars
inget
Allt praktiskt med alla papper
och pappas saker och
sånt

Jag fick inte vara med eller
blev inte tillfrågad
Som om hans död inte angick mig

De tog pappa ifrån mig

Bodil och jag

Jag tycker inte om den jag blir då
lär Bodil Malmsten ha sagt, apropå att
hon numera tackar nej
till författaruppläsningar

Sant eller inte. Så är det bra.
För visst finns tillfällen, situationer, då jag
inte tycker om den jag blir

Det finns också människor som jag inte gillar
mig själv i sällskap med
Det behöver inte tvunget vara nåt fel
på dem
Men det är fel på den jag blir tillsammans med
dem.

Jag trivs inte med mig själv
och då vill jag bara bort
Då vill jag komma dithän där
jag trivs
Där jag tycker om den jag är

Borde

Nej, det vill jag inte.

Komma hem till Mannen även i kväll.
Jag var där igår och imorgon ska
Yngstan vara hos mig
Och även Mannen, som är på ett möte
men kommer senare

Eftersom Genus är hos mig
över helgen
(Vi ska gå på Bokmässan - wohoo!)
så tycker han att vi
ska ses varje dag i veckan

Det tycker inte jag
Vare sig jag är upptagen i
helgen
eller inte

Jag vill jobba tills jag tröttnar
(ljuva tidiga kvällar på tyst kontor
aldrig får jag lika mycket gjort som då)
Åka hem
Klappa katten och ta ett bad
Läsa en bok
Skriva en blogg
Mysa runt med mig själv

Vill jag.
Ikväll

Och för det skäms jag
För att nånstans borde jag
vilja ses även ikväll

Pappa

Jag ska skriva om honom sen.
Hinner inte nu.

Min pappa
som dog samtidigt som mitt
Yngsta barn
föddes.

Läser om sorg hos Wettex och blir så
rörd
att jag knappt kan jobba

Halsen sväller
Tårarna tränger fram

Lilla stora pappa

Ett bad

Lägger mig i ett bad
olja i vattnet
Hett
Fönstret öppet
Luft

Tar med en bok
läser lite i den
drömmer lite sen

Nu gör jag det

Känner min kropp vakna
Min egen kropp
min hud
mitt inre

Jag känner värme

Inget offer

Mannen säger att jag gör mig till ett offer
Jag håller inte med

Sen säger han att jag har kraschat helt

Jag själv säger att jag tar ansvar för att
må bra i mig själv
Av mig själv
Jag tycker inte att det är att göra sig
till ett offer att säga
att jag inte orkar med alla konflikter
och all o-ro, icke-ro, som skapas
mellan oss.
Som vi skapar.

Jag bär en varm kärlek i magen
Barnen, vännerna, livet med dess färger

Hösten, morgnarna, den jamande katten
Jobbet med alla möten, människor
Kvällar med barn eller utan
Hemma, ute med vänner

Jag ser livet ta form
Jag känner kärleken hitta sin riktning

Jag är inget offer

I ett annat liv

Jag vill leva leva leva

Jag vill vakna på morgonen med katten
intill mig
Jag vill duscha, göra frukost
väcka mina barn
Lämna Yngstan på skolan
Jobbet: trivsel, effektivt, skratt i fikarummet
och lite dörrhålshäng med Äpplet
Hem till middag och läxor och saga och
kanske en film eller
spel
innan läggdags med bra bok

Jag vill allt det minus barnen
plus vänner några kvällar
ensam några kvällar
den andra veckan

Var i detta finns Mannen?
Det gör han inte.

Det är en sorglig insikt
Att i mitt lugna drömda liv
finns ingen man
Alls

Där finns jag, barnen, vännerna,
jobbet
Och katten
Och det är jag nöjd med.

I ett annat liv
i en annan version
finns Mannen med
I ett liv utan barn
utan flängig vardag
Ett liv som liksom är på
låtsas.

Där är vi fina och sams och innerliga
Där finns ingen finsk stämning
inga krav och inga nattplenum
Där finns bara ro

Stressar

Min lilla Yngstan är ledsen över att hon
"aldrig" får träffa mig.
Vilket inte är sant. Men
i hennes värld är det så.

Det är ju inte henne jag inte vill träffa.
För min del skulle hon få komma
till mig så ofta hon vill
Visst tycker jag att det är skönt att vara
ensam ibland
och att vara med ett eller två
barn i taget

Men

Jag inser mer och mer
att det som stressar mig
är Mannen
Inte barnen
Inte jobbet.

Inte på det sättet

Höst i New York

Bakisdarrig
Frukosten, rostat bröd och te,
smakar bra men tar lite tid
att få ner

Ute med tjejerna igår,
Gabbi och Smilgrop
En väldigt fin kväll full av
värme och innerlig förståelse
Så allmängiltigt och lätt det är
på sätt och vis, det här med
kärlek
Alla vet ju hur det ska kännas och
vad man drömmer om

Höst i New York känns som en bra bild
att jämföra med
Vardagsvärme, enkelhet
lugna kläder och varma andetag

Det är så livet ska se ut
om du frågar mig

Cykelkille

I mataffären nyss.
Kö.

Någon kommer bakifrån och liksom
flyttar mig åt sidan med
armen
Inte hårt eller buffligt
utan vänligt.
(Det är trångt mellan köerna)

Någon ska inte handla utan bara
passera.

När han, för det är en han,
passerar mig
ser jag att det är min cykelkille
Eller inte min.... men ni fattar
Killen som brukar laga min cykel
Som har skött om den (de) i säkert tio år

Jeans, långa ben, sneakers
Håret lätt grånat
Jag tänker att han är läcker
Som jag brukade tänka om honom
Innan jag dog

25 år

Ensamheten

Är jag rädd för den?

Att inte ha en egen familj
att vara med på storhelger

Att tycka om att hänga med Mannen.
Göra saker ihop.
Han är på många sätt mitt
favorite waste of time
Men
Är det mer än så?

Jag gör en mental pro et contra-lista
Plus
och minus

Jag tänker ofta att vi kommer att
ha det jättebra när vi blir pensionärer
När vi har tid,
inga barn
inga jobb att vara stressad över

Lika med: inga tjafs tänker jag

Men är det så?
Kommer det att bli så?
Eller kommer tjafsen bara att handla
om andra, nya saker?

Och i vilket fall.
Jag är benägen att säga som Agnes i
Fucking Åmål

"Jag är ju hellre glad nu än om 25 år"

Patrick

Ensam mamma-kväll med tånnisarna.
Chips och Dirty Dancing på teve
Eller hem till Mannen?

Tånnisar tillfrågade
visa sms
Inga svar.
Ännu.

Jag ska bestämma själv.
Kan ju.

Patrick it is.
Patrick, mina tånnisar och ett glas rött
Inga krav

Hångla. Eller inte

När man inte vill
hångla
Eller hånglas med

Vad är det då?

När sked är det jag helst vill
(om nåt alls)

Bo ihop typ

Jag sa till Mannen att jag är
kluven mellan två sätt att göra bra och
fint igen.

Ett: att ses oftare och skapa vardagsflyt på så vis.
Tänker då att det är särboendet som ställer till
en massa. All planering och väskor och sysslolösheten
jag kan känna hemma hos honom. Öva på att bo ihop, typ
kanske skulle funka.

Två: att ses mindre eftersom det tar så mycket
energi att ses när vi har det dåligt
eller i alla fall inte lugnt och bra.
Dvs typ alltid.

Vad valde Mannen att sikta in sig på här då?
Ja gissa.

Så nu ska vi ses i princip jämt.
Och jag känner redan stressen i
kroppen
Vart är detta på väg?

Jonas och personerna

Jonas Hassen Khemiris pjäs
Vi som är hundra
har premiär nu i dagarna

Jag ska se den.

Redan innan föder den funderingar om
vilka männsikor jag är
Vilka olika åldrar
finns samtidigt i mig
och hurdana är de,
de olika kvinnorna som är jag
Kanske är jag män också

En kollega berättade för mig
om en fest hon var på
Där alla levde ut en del, en sida, av sin
personlighet
som de inte lever ut vanligtvis

Det är lite samma tanke

Vilken del av mig är jag nu,
i det här skedet
med den här mannen
det här jobbet?

Vilka andra delar finns?
Kan jag vara nån annan?
Kan jag vara det i det här nuet, livet?

Vuxen man

Jag ser en siluett från mitt rum
I motljus, på andra sidan innergården

En kollega
En man

En man som inte är boyish
not at all
En man som är vuxen
trygg
stor och skäggig och
lugn

Jag kikar på honom i motljuset
och tänker att det är nog första gången
jag tänker att jag vill ha en man
som inte är en pojke

Jag vill ha en vuxen man
Jag vill vara vuxen

På rätt sätt vuxen
med allt liv kvar

Update:

Den här bilden också.
På pricken jag.

Mamma igen

Mamma.

Jag har tappat igen.

Jag vill så gärna prata om det jobbiga
ge henne en chans att vara min mamma i nuet
Jag vill ha en normal releation med henne
men kan inte.

Vet inte hur jag ska ta mig förbi allt som står
ivägen.

Hade det varit lättare om jag inte
hade gjort klassresan?
Ja, det tror jag.

Jag kommer inte igenom
med de medel jag vågar ta till.

En snygg skådis

Han var en av de första män som fick mig
att förstå grejen med sex
skriver Suziluz (en av min favoriter)
om Patrick Swayze som dog häromdagen

Det är en vacker hyllning
som fick mig att börja fundera över
vem
eller vad
eller när
jag fattade det här med sex.

Svaret är inte Patrick Swayze

Jag hade önskat att jag kunde säga att det var han
och inte
porrtidningarna under min brors säng
övergreppen när mamma och pappa inte
var hemma
kraven som kom sen
med första pojkvännen
alla felkliv ner i sängar jag inte borde
hamnat i
Ända fram till
kraven och klagomålen från Mannen

Jag skulle önska att det bara var
fina minnen
Och en snygg skådis.