Jag känner mig trött
Kan ju bero på att jag dragit på mig en
rejäl förkylning
Jo, det är nog därför
För det är bra annars
Vänligt och ömsint mellan Mannen och mig
och snart är det jul
och några lediga dagar
Men så är det det här med mamman
som jag inte kommer att träffa
den här julen heller
Jag får inte rätsida på det
Har fortfarande inte svarat på brevet hon skrev
om att mitt äktenskap är slut bla bla och att
jag måste skärpa mig nu och tänka på
mina barn för de har bara en mamma
och annat i samma anda
Jag blev så argledsenbesviken att jag inte vetat
hur jag ska bemöta det
om jag alls ska bemöta det
eller hur jag annars ska göra
att jag inte gjort nåt alls
Det är snart två månader sen och det
är inte roligt
Jag vill ha en normal relation med min mamma
men vet inte längre hur man gör
Hur gör man?
När ens mamma har gjort en väldigt besviken gång efter annan
Men man samtidigt är gammal nog att kunna stå över det
Gå vidare, lägga bakom och vara Den vuxna dottern
Jag vet inte
5 kommentarer:
Svårt. Mycket svårt. Helt omöjligt svårt kan det tyckas.
Men om du ser till själva handlingen.
Hur skulle du svara om det var en nära väninna som plötsligt fick för sig att tolka ditt liv och därpå mästra dig som om du vore ett olydigt barn? Skulle det vara ok? Skulle du inte undra varför hon gjorde så? Och hur hon mådde egentligen?
Din mamma är en vuxen person, du är vuxen.
Hur pratar man som två vuxna personer som respekterar eller iallafall vill respektera och förstå varandra?
Hur kan DU fortsätta vara vuxen (inte ett tigande och ledset och skamfyllt barn) även om den du pratar med inte uppträder så eller försöker få dig in i en roll du inte längre vill ha?
Hur kan du behålla din kärlek till henne?
Det går nog. Men inte fan är det lätt. Det vet jag. Det krävs mod.
Sen får du kanske sätta upp en gräns också för hur många gånger hon kan hålla på så här. Hennes besvikelse över något helt annat, kanske sig själv, som hon öser över dig, är hennes. Kan du hålla isär detta istället för att ta på dig det hon säger. När du kan det, så kanske du orkar med att höra hennes historia och varför hon säger som hon gör och ännu mer förstå att det inte har med dig att göra.
Där någonstans kan det finnas en möte, en kärlek som kan växa...
Hej lilla mamma!
Vem har sagt att mitt äktenskap är slut?
Tvärtom så är det bättre än någonsin. Det här var det bästa vi kunde ha gjort. Vi planerar att flytta ihop igen, och just nu är det väldigt mysigt att bo ihop i två lägenheter!
Om vi inte ses innan jul så önskar jag dig en underbar jul med nära och kära. Vi kommer ha det jättefint här tillsammans!
Ja, något sånt kan du ju altid skriva... :)
Du behöver inte stå över hennes dumheter, det är jobbigt för alla att bli utsatt för andra människors knasigheter och det är inte underligt att bli ledsen för sånt, men det du behöver är att separera dig från henne på riktigt. Det vill säga, komma ihåg att hon inte måste bekräfta dina val eller känslor, utan att du har andra, bättre lämpade människor till det. Du har dig själv och ditt eget vuxenomdöme. Hon är en gammal tant som råkar vara din mamma, inte den allvetande gudinnan som egentligen har svaret på hur ditt liv ska levas. Och det fina i det är att du har makten över den här situationen, om du vill. Du har rätten att säga till henne: "ja, här tycker vi olika och det är helt ok för mig. Hur jag ska leva mitt liv är ju trots allt upp till mig själv. Jag vill att du respekterar mina val."
Du har rätt att välja själv, oavsett vad hon tycker om det. Din mamma vill ha plats nummer ett i ditt liv, hon har kanske fått ha den lite för länge, men du ska själv ha den platsen!
Jag har inga råd att komma med, skulle själv behöva sådana just nu, så i stället säger jag bara att jag hittade hit idag och tycker om ditt enkla och träffande sätt att skriva.
Ha en fin helg!
(maila till ylnoseyeymrof gmail com om du skulle vilja läsa min blogg om hjärtesorg och skit och lite annat)
Tack alla för kloka ord! Ni är bara bäst! Och välkommen till The Cobra som är ny hos mig! Kul att ha dig här. Jag vill gärna läsa din blogg, sänder över ett mail!
Mamma-storyn är i samma dödläge ännu. Jag ska skicka henne ett julkort med en uppriktig önskan om en fin helg, det är vad jag orkar med just nu.
Skicka en kommentar