30 september 2010

När vänner läser

Mina läsare
De flesta av er har jag aldrig träffat
Några vänner i det däringa reella livet
där allt det jag skriver om händer
(Det och en himla massa mer - förstås)
Några av dem (er!) läser 
Men det finns också en massa vänner, livsviktiga   
människor och sådana som bara i allmänhet gör livet
lite roligare och finare
Som inte har en susning
Som inte ska ha en susning
eftersom jag har bestämt mig för att det inte är en så bra
idé att människor jag skriver om läser

Vad gäller några vänner är jag osäker
Minns de? Har de tröttnat eller kommer de fortfarande hit?
Seglarpojken, Rocky, Smilgrop? 
Andra vet jag säkert
Äpplet, Gosan, Tonträffdalen, Siluettmannen, Panna

Ibland tänker jag Tänk om jag glömmer mig
och berättar plötsligt
Vad konstigt det skulle bli

Nu!

Tänk va. Livet en torsdag
Sitter kvar på jobbet och pillar med en grej
som ska vara klar imorgon
Det är nästan tomt här vid den här tiden

Jag surfar lite, besöker en sajt som Joanna tipsade om 
Facebookar lite
Pratar med Rocky och bestämmer att ses
Kramar Äpplet hejdå för helgen
Jobbar en stund och
finner att jag är glad

Ett mail från Mannen innehöll nån slags embryo
till missförstånd
men det redde jag ut, tror jag
Det handlade återigen om rätten att säga
att man är ledsen
Ja visst, det får man
men det finns gränser
Och jag tror fortfarande att man i ganska stor mån 
blir glad av att leka att man är glad

Det är inte att vara naiv eller att lägga locket på
Det är att njuta av allt som är fint
Så det gör jag nu!

29 september 2010

Att vara ledsen

Jag funderar mycket på det här med att säga
att man är ledsen
Balansgången mellan att uttrycka sina känslor och
att skuldbelägga
Hårfin skillnad, tro mig
(Nu hoppar jag helt över allt som beror på
den mottagande partens egna bagage)
Mannen säger nu att det är fint att jag låter honom
vara ledsen, säga att jag har gjort honom ledsen
i flera år
Jag tycker inte att jag förändrats
För mig handlar det om hur saker sägs
Och hur ofta
Vissa saker har jag hört så många gånger att
jag kan fylla i vartenda ord när han omigen-
Då orkar jag inte lyssna och ta in
Jag tycker att det finns gränser för hur många gånger
man ska orka med att höra att man varit dum
när det var flera år sedan det hände och
man har bett om ursäkt massor av gånger
och pratat igenom allt

Att såren finns kvar är en annan sak
men de försvinner inte för att man ältar det som hände
Jag skulle t o m vilja påstå att det kan vara tvärtom:
att grotta i det gamla gör att det hålls levande
Och jag vill inte det, jag vill gå vidare

Nu tror jag att vi är på väg mot ett nytt sätt att samtala
Vi kan lite torrt konstatera att detta och detta har hänt
och vi har båda känt oss svikna och klivna på
Det gör ont ännu men ingen gör nåt fel i nu
Vi ska vara snälla mot varann
och i det ingår att förstå trasigheten men inte acceptera skuld
Vägen framåt, tror jag 

28 september 2010

Livets form

En illblå himmel, sol som inte längre värmer
Höstfärger på en del av träden
Jag cyklar genom staden som jag älskar
hem till lägenheten som jag älskar
och katten, den tjocka och fina älskade pälsbollen

Mitt liv har form
En bra form
Jag är tillfreds
Det var länge sen jag över längre tid kände så
(Och med längre tid menar jag mer än en vecka)
Jag är nöjd och trivs

Tänk att insikten om vad man känner
och inte
är värd så mycket!

Äntligen!

Vi hade ett så himla bra samtal igår!
Sånt gör mig trygg och glad
Vi kunde prata om kärleken som är där men ändå
inte
Kärleken som mellan bästevänner men inte
som mellan man och kvinna
(Från min sida då, han känner samma som innan)

Att jag inte kan hjälpa, att jag inte gör fel i nu
Att skulden jag känt handlar om det som hände
för tre år sen och två
Inte nu
Att jag inte finner mig i skuld mer nu
Det handlar både om att jag känner mig
skuldbelagd ibland när jag inte är det
och att han skuldbelägger mig fortfarande

Det är onda saker och de stora såren
har inte läkt ännu
Men det faktum att såren finns är inte samma sak
som att vi sårar i nu
Att det är nu vi gör fel

Detta låter självklart
och lätt
Men för mig är det nytt
En ny känsla - att äntligen kunna få syn på
skillnaden mellan nu och då
Vad hans ledsenhet nu beror på
(vad som hände då och vad som händer nu)
och vad att det som är
mitt fel
och inte

27 september 2010

Fri

Så fort jag komnmer hem blir jag glad
Jag älskar min lägenhet!
Det är ok även hemma hos honom,
mycket mer så nu än förut 
Jag känner inte att jag bor där men det behöver jag
inte heller känna
Det är ok ändå

Men hemma, alltså!
Där är jag bara jag
Allt ont rinner av
och jag får vara
Jag har ingen mask och inga måsten
andra än som är bekväma
För jag kan faktiskt trivas med måsten också
Glada måsten

Som att måsta träffa Genus snart
(och det ska jag!)
Som att måsta göra klart den fina målningen
(ska fortsätta imorgon)
Som att måsta hinna träffa Smilgrop, Seglarpojken, Äpplet 
och flera under min barnlösa vecka
(går sällan, det är en konstant längtan)

Jag är glad idag 
Det är en bra dag
Fri dag

26 september 2010

En bra känsla

Jag känner mig inte misslyckad längre!
Det är som om blott detta att jag nu kan säga
att det är såhär: jag är inte kär i honom
gör att jag känner mig... fri från skulden och misslyckandet
Det är inte ett misslyckande att inte vara kär längre
Det bara är
Jag kan inte hjälpa det, jag har inte gjort något fel

Så himla länge har jag gått omkring och känt skuld
Det gör säkert ännu, men jag får syn på den mer nu
Fattar varför och känner att jag kan komma åt den
Det är en bra känsla

25 september 2010

Inte låtsas

En befrielse
I morse befriades jag
Fredagskvällen försvann i ett tidigt insomnande i soffan
Så imorse var jag pigg och nyter redan strax innan åtta
vilket är extremt ovanligt för mig
en helgmorgon
Mannen, som vet hur det är med allt, ville ägna
den barnlösa stunden åt lite stillsamt mys
som övergick i prat
Vilsamt, vänligt
Vad är det som är fel, vad kan jag göra för dig, vad
kan du göra för mig
Frågor som teraputte tyckte att vi skulle ställa varann

Jag för min del tycker inte att det är konstiga frågor
men kanske att de är ganska obsoleta
I alla fall så vet jag väldigt väl vad han vill
Problemet är inte okunskap eller bristande information
utan att jag inte kan leverera det

Vi pratade lite om detta och det ledde till att jag
plötsligt vågade säga att jag inte älskar längre
Men att jag vill älska
Vill att det ska bli bra igen
Att annars hade jag ju inte varit kvar
Det var så befriande
Han vet ju det, han med, och blev nånstans inte
ens ledsen
Eller ledsen såklart men inte nyledsen

Att inte behöva låtsas mer
kan vara vägen framåt

23 september 2010

Ond kropp

Dagen efter igår
Det är lite tungt och trögt
Kroppen är öm och det kan ju rimligen inte
ha med den jobbiga terapisejouren att göra
Men det sammanfaller på ett lustigt vis
Dagens joggingrunda var fel från början och jag
sprang så sakta att jag inte ens blev andfådd
bara trött trött i benen
Kan ledsenhet sätta sig i kroppen så?
Ja, det tror jag nog att den kan

Det är helg och jag ska njuta av Bokmässan hela lördagen
Ett måste varje år
I övrigt vill jag mest bädda ner mig

Jag ska alldeles bestämt leta reda på min hoppande livslust igen
Det är bara så att han inte ska ta den ifrån mig
Jag går inte med på det

22 september 2010

Idag var ingen bra dag

Jag grät halva tiden
Det började ok och jag kände mig lugn
men ganska snabbt kom hans hårda, arga ton
och min skuld, mitt underläge
Jag skulle inte vilja leva med mig själv

Jag mår bra i mig men inte med honom
Tillkämpat, undrar jag ju
Är det tillkämpat?

Fast nej, det känns äkta

Jag grät i över en halvtimme,
började om när jag just slutat
Kände mig som en idiot
som inte ens kunde förklara varför
jag grät
(fast det tror jag nog att han fattade ändå,
teraputte)

Det var inte roligt
Nu är det i och för sig inte roligt det ska vara
men ni fattar
Det kändes skit
Jag vill inte
Jag orkar inte kämpa mer nu
Jag vill ha min vardagslycka och min harmoni
Jag och mina fina ungar
Familjerådgivning igen
Nervös

Vill inte

Han är ju himla bra, teraputten
Men det är inte det
Det är vi
Han och jag

Vi kan inte detta
Vi vill men det går inte

21 september 2010

Hela jag

Det är en strålande solig höstdag och jag
sitter just och beställer tågbiljetter till Stockholm
Till Genus
Längtar efter henne så att jag kan gå sönder
Det ska bli så mysigt att hälsa på!

Lyckan hoppar och skuttar i mig
Jag är nöjd!
Det är en ovanlig känsla
för mig
Barnen är så fina och underbara
Jobbet stimulerande och roligt
Vännerna finns där, de nya och de gamla

Ibland undrar jag om att jag är som en gran
som under försurning skjuter extra mycket nya
späda skott
som för att besvärja
Men det känns inte så
Det känns bra bara

Jag vet inte om det är läkningen som börjar märkas
men jag tror det
Hela jag

20 september 2010

Lycklig!

Jag mår bra!

Ja

Mitt i allt sorgligt med en relation som
inte är det jag vill
och den o-lycka det innebär
så är jag lycklig

Nåt har hänt
Jag är liksom... kär i livet
Kanske beror det på att jag börjat träna igen
efter långt uppehåll
Kanske beror det att jag övar medveten närvaro
och att de det vackra i varje dag
Kanske är jag på väg att läka
och bli jag igen

Jag vet inte
Jag vet bara att min blogg för första gången på
ett bra tag heter precis det den ska
Eller rättare sagt: lycklig igen

19 september 2010

Lycka på egen hand

En mjuk vacker morgon
Vaknar ensam, äter frukost ensam
Jobbar lite, sippar kallnande te

Funderar - igen - på mitt liv och
vad jag vill med det

Jag är trött på att prata relation med Mannen
Det är skönt att slippa
För vad ska vi prata om?
Att jag inte vill det han vill?
Att den lycka jag mer och mer känner
inte beror på honom
utan på mig själv, barnen, vännerna
Är det bra eller dåligt?

Att vara lycklig är aldrig dåligt, såklart
men att det inte är han som gör mig lycklig?

Det är bra att han inte har den rollen,
att allt inte hänger på honom och vårt vi
Det är dåligt - eller sorgligt - att jag inte
känner lycka av honom
Jag vill känna lyckopirr och självklar värme
Jag vill vara kvinna med honom
inte bara en vän och hans barns mamma

Slå mig i huvudet, någon!

18 september 2010

Rödgrönt!

Lyckokänslor
Lagar mat till mina barn fast bara
ett är hemma nu
Höstpromenad, sticka raggsockar, måla lite
Det är så lite som behövs egentligen
Jag är inte svårroad eller svårgladad
Jag fixar bara inte att vara kär och kelen
på beställning
Vare sig det är jag själv eller någon annan
som stått för beställningen

Imorgon är det val och det är lite högtidligt tycker jag
Jag röstar alltid på valdagen och ser sedan valvakan
på teve
Det är extra spännande i år,
extra viktigt
Nu är detta föralldel ingen politisk blogg
men jag kan inte låta bli:

Jag hoppas att fler röstar rödgrönt
så att vi räddar Sverige

Att vilja

Det är ett misslyckande

Att inte lyckas är att misslyckas
Att inte fixa sin relation fast man vill
är att inte lyckas
Jag känner mig väldigt väldigt misslyckad denna
lördagsmorgon med strilregn och tystnad

Jag lyssnar på Melissa Horn och känner tårklumpen
i halsen
Jag vill ha honom som jag hade honom förut
Jag vill känna samma
Jag vill vara modigt och utlämnande kär
Jag vill backa och börja om
men det går inte

Det är ett fett misslyckande och gör mig så otroligt sorgsen
Jag vet inte vad jag ska göra för att få det jag vill
Att vilja räcker inte

Att klamra sig fast

Tidig morgon
Mannen är vaken långt innan mig
som vanligt när det är helg
När han märker att jag börjar vaken-röra på mig
flyttar han intill och försöker lägga sig ovanpå mig
Jag makar mig undan
Han flyttar sig
Jag förstår mer än ser att han blir ledsen
och lägger en arm runt honom
Han kommer tillbaka
försöker kyssa mig
Jag vill inte och vänder bort huvudet
Han reser sig och går upp

Morgontango i lyckliga paret

Sen
en tjafsig diskussion vid frukostbordet
såklart
om varför det ena och det andra
om att jag blir ledsen när du-
om att jag inte vill att du-

Sen går han till jobbet och jag blir ensam med sovande barn
och mina tankar
Det ska inte vara såhär
Jag vill inte ha det såhär

Seglarpojken ställde mig inte mot väggen
som många andra gör
utan undrade istället vad det är
Mannen klamrar sig fast vid

Det är ett annat sätt att se på saken
Inte så jag brukar tänka
Jag, som tycker att det är jag själv som klamrar mig fast

17 september 2010

Ups and downs

Det är pubertalt väder här idag
regn och sol om vartannat
När jag cyklade hem från mataffären nyss
såg jag den vackraste av regnbågar

Vädret är lite som jag
Humöret tar sina skutt, vissa stunder känns
livet lekande lätt, självklart och roligt
Oftast är det så
Men vissa stunder känns
det mesta tungt och trist
Som att det inte kommer att bli bra hur jag än gör

Lämna?
Stanna?
Leva ensam eller tillsammans?
Hoppas eller vara realist
Längtan efter kärlek finns där
växer sig allt starkare
Jag längtar så efter att känna det stora starka självklara
Börja om där vi var en gång för länge sen
Se allt jag såg då och känna samma
Han är ju så mycket mer nu, äldre och finare
Men såren, de jävla såren - de vill inte läka

Äh, nu gaggar jag igen
Fin helg på er!

16 september 2010

Under askan

Jag återvänder till Ulf Lundell
Han är en gammal favorit som inte
gjort nåt som går att lyssna på de senaste
tio åren eller så
Men som innan dess gjorde desto mer

Under askan är en av alla låtar som
jag kan ta fram och tröstlyssna på

Under askan glimmar glöden
I all vilsenhet
Finns vägar bort från döden
I alla nederlag
Finns hopp för bittra öden
Nu vill jag se dig le igen
Snart kan du nog se igen
Bara du torkar dina tårar

Seglarpojken serverade mig milda sanningar
igår kväll
Han känner Mannen och har en egen bild
Det var vilsamt och inte hotfullt
Inga krav och inga borden
Bara det stillsamma i att han förstår
För det är fint att få sin egen bild bekräftad
att man inte bara inbillar sig
Men också att det inte behöver leda till några krav
och inte till någon skuld

Under askan glimmar glöden

I ett varmt hörn

Ni vet hur det kan vara ibland, man kommer hem
efter en joggingrunda eller ett pass på gymmet
Trött och hungrig, duschen väntar
Ute hällregnar det och man tänker att man
aldrig mer ska gå ut, eller i alla fall inte
ikväll
Men just ikväll ska man ut igen
för man har bokat en träff med en kompis
En sekund överväger man att boka av
och skylla på huvudvärk
Men det gör man såklart inte
Man duschar, klär på sig nåt torrt och vattensäkert
och kastar sig ut i strilet och blåsten

Och vad glad man är att man gjorde det!
Att den där fikan/glaset vin som man pratat om i flera
månader äntligen blir
I en halvtimme eller mer sitter man bara och ler och
babblar i mun på varandra om hur
länge sen det var och hur glad
man är över att ses
Kyparen kommer flera gånger och frågar
om man är klar att beställa och man ler förläget och
säger att man inte hunnit kolla på menyn än
Men sen gör man det, beställer och äter
Dricker ett glas vin till och pratar så man knappt
hinner tugga
Det är varmt och skönt i det hörn längst in där man
sitter och regnet mot rutan är en höstigt perfekt
inramning till en perfekt kväll

Om jag för en sekund oroade mig för
att Seglarpojken och jag inte skulle matcha
längre
Så hade jag fel

15 september 2010

Styrka

Ingens kvinna
Det är en sån där styrkelåt
Ulf Lundell från förlängesen

Jag känner mig kompromisslös
på ett bra sätt
Jag vill leva så att jag mår bra, på mitt sätt
Göra mina saker
Vara min egen

Det krockar på sätt och vis med parprojektet
att kompromissa och anpassa sig
Jag har inte lust med det
längre
Jag har sålt ut mig själv för länge

Iband tänker jag att jag ska vara tacksam
mot Mannen för att jag är den jag är nu
För allt jag inte hade varit utan honom
Men sen undrar jag:
Vem hade jag varit om jag inte hade träffat honom
då för 13 år sen?
Hur hade mitt liv sett ut nu,allt annat lika?
Omöjligt att veta såklart, men jag tror att det hade varit
bättre på en del sätt och sämre på andra
Jag hade varit en annan
Jag kanske hade varit mer jag

Mitt projekt nu är att hitta hem och
sluta kompromissa
Sluta vara så mesig

14 september 2010

Inte det heller

När jag cyklade hem från jobbet idag
kom jag att tänka på M
Min unga fd kollega som jag inte träffat på länge
Kanske var det den bokade fikan
med Seglarpojken som gjorde att 2007
plötsligt passerade revy
Jag vet inte

Jag rodnade under regndropparna
Det är allt lite smärtsamt att tänka på
honom och hur knasigt jag bar mig åt
Jag har för länge sen slutat skylla det på Mannen
jag bär skammen ensam

Jag var nog förälskad i honom och därmed lätt att övertyga
om att han var detsamma
i mig
En liten present
en kväll ute tillsammans
lite för många sms om allt och inget
Jo visst
Men det var vänskap och inget annat
från hans sida och det visste jag hela tiden
Och ändå-

Han bor långt härifrån nu och jag har ingen
kontakt med honom
Bäst så
Och det kommer inte att hända igen
Det heller

Regnvatten

Regnet öser ner
Det är höst idag
och det är helt ok med mig
Jag känner mig höstig

Imorgon ska jag träffa en vän,
en man som jag lärde känna under frihetstiden
En av de som kanske... men som inte
Det blev bara ett par utekvällar
och ett hångel
(som inte borde blivit)
Vi pratade bra, han och jag
Men jag slutade träffa honom för att han
drack för mycket sista gången och blev slipprig
och för att han uttryckte sig dumt om Rocky
Fördomsfullt, om både honom och mig
Jag lackade ur och vi slutade ha kontakt

Sedan nåt år eller så har vi kontakt via
Facebook (såklart)

Det ska bli roligt att träffa honom
Lyssna och berätta
Se om vi pratar bra fortfarande

Mycket vatten har runnit...

13 september 2010

Minsann

Det är så underligt:
Jag lyssnar på en gammal Jill Johnsson-låt och
börjar nästan gråta
Den är inte ens bra

Jag går en runda med Äpplet på lunchen och
får veta det senaste om hennes kärlek
och om mannen som beter sig som ett svin
men som hon ändå älskar

Jag jobbar med mina powerpointbilder och
lyssnar på Melissa Horn
Börjar nästan gråta en gång till

Jag går inte på mötet som De vackra händerna
håller i för jag hinner inte
Synd att inte få se dem

Det är sånt jag tänker på en måndag som denna

Det och att jag inte fattar varför jag tilbringade
en hel lördageftermiddag med Barista
När han så uppenbart inte vill vara där
Varför är jag så jävla trevlig?
Jag vill känna att folk är angelägna om att ses
att det inte är upp till mig, bara

Inte så att jag jämt sitter med bollen, men i detta fall...
känns det lite så
Jag tror att jag ska leta rätt på min integritet
minsann

12 september 2010

Parallella verkligheter

Söndag kväll
Ensam hemma
En stillsam joggingtur genom en regnfuktig stad
En glad katt
En stor kopp te
Partiledardebatt

När jag sprang genom parken innan
kände jag mig lycklig
Livet kändes komplett

Helgen har varit lugn och mysig
Jag har tränat, varit lite sömnig och lat
bakat bullar, fikat med Barista och mest
hängt med min man och min Yngstan

Mitt liv är två
Eller... jag lever i parallella verkligheter
En lugn vardaglig verklighet, ett liv med familj, vänner
och jobb som jag kan tänka mig att ha för alltid
Och så en annan verklighet
med drömmar om nåt mer
Om kärlek som känns i varenda por
om skratt och oräddhet
En verklighet där grälet inte alltid är ett
fjantigt missförstånd bort

En sån verklighet som jag ibland tror att vi ska hamna i
vad det lider
Och som jag ibland tvivlar på att jag någonsin kommer
att få uppleva igen
med honom

10 september 2010

Bra?

Gårdagens avgrundskänsla byttes mot
vardagens någorlunda normala

Korvgryta med ris, teve och prat med barnen

Bra?
Ja, jo

Såklart att det är bra, för gräl går bort
i min värld numera
Men bra som i bra vet jag inte
om det är

Det är leda och ledset och kommer det nånsin
att kännas wow igen
wow och lätt?

Asch äsch
Nu är det helg
Imorgon: fika med Barista
+ middag med Tonträffdalen

Ja, faktiskt samma dag, lite kul

Ha det fint kära ni!

9 september 2010

Vi stannar hellre i ett helvete som
vi känner till
än förflyttar oss till en himmel som
vi inte vet nåt om

Det välbekanta kaoset
är tryggt
Det osäkra andra-

Det kommer att gå

Jo men det hjälpte ju lite
att springa av sig sorgen och frustrationen
och låta alla tårarna torka

Men jag är fortfarande ledsen
(eller kanske mera less?)

Hur mycket längre orkar vi?

Jag tycker så fruktansvärt illa om den person
han gör mig till
Och jag tycker så illa om honom när han gör det

Jag tycker illa om den jag gör honom till
Och jag tycker illa om mig själv för att
jag gör det

Det finns ingen snällhet
inget tålamod
ingen vilja att förstå
Det finns bara jag jag jag
från oss båda

Jag orkar inte

Jag vill må bra
jag vill inte kämpa och anstränga mig
varje vaken sekund vi ses
(och t o m i sömnen)

Jag vill komma fram
Eller åtminstone kunna se målet och tro på att
det finns
Nu tror jag inte
Nu känner jag mig less och trött

Det kommer inte att gå
är vad hela mitt intellekt
skriker åt mig just nu

Det kommer att gå viskar jag till svar
men frågan är om jag tror på det själv

Nej

Skit helvete
Hatar
Gråta
Det går inte
Det går fan inte
Jag orkar inte
Just nu fucking orkar jag inte

Jag tar en löprunda

Teraputte

Familjerådgivning snart igen
känns som nyss vi var där
Den här gången
är jag inte rädd och nervös
utan känner trygghet och lugn
Han är så himla bra, vår terapeut

Jag blir optimist av att vara där
och det tror jag är en viktig del
han får mig att tro på mig själv och oss
Att vi kan men att jag inte får vika mig igen
Inte ta skit

8 september 2010

Att älska den man är

Varm vacker känsla fyller mig
när jag läser vad fina Wettexvärlden skrev
i sin kommentar till mitt förra inlägg

Om att vara självklar med sin man
Att älska sig själv i hans sällskap
den man är, blir
Att leva samman och vara sig själv
Hel och hållen
Hållen av honom
Avhållen och älskad
Att älska honom som han är
Lättheten
Bredvid, nära, lust, skratt

Åh vad jag vill
det

Man måste anstränga sig!

Jag tittade på ett hus till igår
Ett sånt där önskehus precis
där jag skulle vilja bo
Bekvämt nära allt jag vill ha nära till
och gammal charm och trädgård

Dyrt såklart
Slitet men ändå för dyrt
Omöjligt
Och Mannen ser alla fel
Realist, javisst
Eller är det som jag inbillar mig - att han
egentligen inte vill bio i hus
utan går igenom detta bara för min skull?

Den glada optimismen försvann lite
och det beror inte på att alla fina hus är för dyra
fast det är renoveringobjekt
Det beror på att jag inte heller vet om jag vill

Ibland tänker jag att vi bara funkar när vi
anstränger oss som fan båda två
eller när vi är bland andra
Så fort vi släpper lite på det så smäller det till
Orkar man leva så, i ständig ansträngning?
Är det vad som krävs, verkligen?

Jag tycker ofta inte om den jag är med honom

7 september 2010

Jag är en sköldpadda

Det är en perfekt morgon
Blå himmel, krispig luft
Barnen har gått till skolan och hemmakontoret
just öppnat sin dörr för mig

Det kommer att bli en bra dag

Jag tänker så aktivt ibland, intalar mig själv
mer än känner det
Men idag är det alldeles äkta

Jag läste en artikel i min morgontidning i helgen
och den fick mig att känna igen mig så till den milda grad
att en rofylldhet infann sig
Det var som om någon berättade för mig
att det inte är mitt fel
Det är bara olikhet och i sin ordning

Artikeln liknade människor vid hagelstormar och sköldpaddor

Typiskt för Hagelstormar är att
- visa och överdriva sina känslor
- vara beroende, klängig och kontrollerande
- vara generös och impulsiv
- lätt drabbas av övergivenhetsskänslor
- vara gränslös

medan Sköldpaddor ofta
- förnekar beroende och förminskar sina känslor
- stänger andra ute från sitt personliga rum
- har lätt att känna sig invaderad och kontrollerad
- har tydliga och stela gränser

Häpp
Det är ju vi!

Jaa, jag vet att man ska ta sånt här
självhjälpsmumbojumbo
med en hälsosam nypa salt och inte gömma sig bakom
att det är normaaalt och därmed tillåtet

Men det är intressant att läsa om sig själv
och den man lever med så klockrent beskrivna

Det är befriande och ger mig lust att kämpa

6 september 2010

Beröm

Idag fick jag så mycket beröm att jag rodnade

En människa jag mötte i jobbsammanhang
sa att jag är så ödmjuk
och så bra på att få människor att tänka själva

Jag blev löjligt glad
Det var det finaste nån sagt till mig på länge

Ödmjuk minsann!
Kan man skryta lite om det utan att ta udden av
berömmet?

;)

5 september 2010

Hej!

Superhelg!
Jag har träffat min mamma och barnen
är här
Solen har strålat värme och jag har
löptränat och vågat längta
Det känns fint som fan
helt enkelt

Imorgon kommer kanske
raggsocksgarnet jag beställt
Hösten - välkommen!

Och nästa helg kommer Barista
Jag hoppas få träffa honom lite mer
än sist när tajmingen var kass
och det bara blev en kort och svettig fika
tillsammans med hans dotter

Livet: hej!

3 september 2010

Om längtan

Jag är dålig på att stanna upp
just nu
Lever i sen och i oro
mer än i nu

Vill känna mer som Drömma-Lotta:

Jag lever i nuet och jag längtar
För mig betyder det att jag mår bättre än på väldigt länge

Det är vackert
Att kunna känna längtan
att det finns något (eller någon) att längta till
gör livet lättare och roligare att leva
Då kan man också vara mer nöjd i nu

Jag vill längta
och leva nu

2 september 2010

Rekreation

Att komma hem
ska vara rekreation

Sa min vän en gång
när vi satt och kurade på ett tåg och jag
var ledsen över hur allt var
Allt tjat och tjafs som var då
När att vara hemma med honom var en plåga
och jag bara ville vara med andra människor
Barnen, vännerna

Nu är det inte en plåga
Nu är det rätt så lugnt
Inte en massa tjat och gnat och ältande jämt
Det är mer lugn vardag än nånsin kanske
när vi ses

Nu är det ledan och skulden över det uteblivna
sexlivet som skaver
Den inte (alltid) uttalade ledsenheten över
att jag inte har någon lust

Eller är det nåt annat också?
Hur vet man?

Enda skälet

Det händer konstiga saker ibland

Idag blev jag kallad fröken när jag köpte lunch
Igår blev jag uppraggad av en märklig typ
när jag var ute och cyklade
Jo, det är sant
Han liksom hakade på och pratade och jag blev
inte av med honom
Det var slipprigt och konstigt, sådär mitt emellan
Inte helt wacko men inte som de flesta heller
Så till slut var jag framme och då tyckte han
att det var läge att fråga om han kunde få bjuda på
ett glas vin eller
middag nån kväll

Jag blev först bara tyst och paff och sa sen att
nej, det
är nog ingen bra idé
Har du familj? frågade han då
Man och barn?
Som om det skulle vara enda skälet till
att jag inte ville dricka vin med honom

1 september 2010

Mitt nya

Idag börjar mitt nya liv
Träna och äta rätt-livet
Jag är inte ensam om detta, såhär års
När jag promenerade genom Slottsskogen igår kväll
kändes det som om halva stan
börjar om nu
Eller fortsätter, vad vet jag
Joggare och promenerare en masse
Det var trevligt att vara en av alla

Jag har mätt och vägt och förfasats nu på morgonen
Allt siffror är för höga
Nu är det dags att göra nåt åt förfallet