När jag cyklade hem från jobbet idag
kom jag att tänka på M
Min unga fd kollega som jag inte träffat på länge
Kanske var det den bokade fikan
med Seglarpojken som gjorde att 2007
plötsligt passerade revy
Jag vet inte
Jag rodnade under regndropparna
Det är allt lite smärtsamt att tänka på
honom och hur knasigt jag bar mig åt
Jag har för länge sen slutat skylla det på Mannen
jag bär skammen ensam
Jag var nog förälskad i honom och därmed lätt att övertyga
om att han var detsamma
i mig
En liten present
en kväll ute tillsammans
lite för många sms om allt och inget
Jo visst
Men det var vänskap och inget annat
från hans sida och det visste jag hela tiden
Och ändå-
Han bor långt härifrån nu och jag har ingen
kontakt med honom
Bäst så
Och det kommer inte att hända igen
Det heller
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar