Livet är så typiskt
Jag är lugn och glad i mina relation
nu
Mer än på mycket länge
Det är fint, på riktigt fint
Vi har till och med haft bra sex
Inte bara jämförelsevis bra, utan bra
Och det är ju lite roligt för en som trodde att
lusten var borta
Att den återvänder
Sakta och känsligt men ändock
Så vad händer då?
Jo mitt i detta slår hjärtat små ivriga dubbelslag av
helt andra skäl
Kroppen skuttar av andra leenden
Något jag trodde var påhittat
av sorg och uppgivenhet fantiserat
Någon som bara stod där i dag
vid kaffeautomaten
och var just det där som inte går att
förklara
men som är vad jag drömmer om
Mitt i allt det fina och nya lugna
Fan, livet!
4 kommentarer:
Oj, väldigt svårt att förstå vad du menar. Och inte ens om det är bra eller dåligt. Men jag är glad åt att det är fint nu, på riktigt.
Jag uttryckte mig medvetet lite vagt. Jag vet inte själv om det är bra eller dåligt. Både och kanske. Fint och dumt och jobbigt och konstigt.
Är det inte så att när man mår bra så utstrålar du det, vilket får andra att uppskatta dig?
Tror jag vet vem du menar... Du skrev några ord om det en gång.
Hoppas det fina fortsätter!
L, så är det såklart. Att han ser det på mig. Men att jag ser honom så? Vilka ögon är det som ser? Och varför? Det är både härligt och läskigt och mest av allt förvirrande.
Skicka en kommentar