24 november 2009

Tankarna flyger och far

Tröttheten ligger och smyger i mitt huvud
Dagens arbete blev halvdant
mer kvar att göra än det hade behövt vara
Kunde inte samla tankarna riktigt

Inte de tankarna vill säga
Tankarna på relationen tog alldeles för mycket plats
Surrade runt och stökade i mitt huvud

Vad vill jag?
Är jag bara en fegis som inte vill vara ensam?
Älskar jag honom verkligen?
Kommer vårt liv tillsammans någonsin att fungera
och vara så som jag vill ha det, som jag mår bra av?

Och vad betyder det att en kvinna som i princip inte
vill ligga med sin man
kan känna sig attraherad av någon annan?

Åh, jag hör ju vad detta låter som
Är det så enkelt?

Alla mysiga stunder då?
Allt som funkar, alla skratt och bra samtal?
Är vi nåt mer än vänner?
Egentligen

4 kommentarer:

L sa...

Jobbiga tankar...
Kan du minnas hur du såg på din man när ni träffades? Det är ju inte så jätte länge sedan...
Minns du vad du attraherades av? Finns den sidan av honom än?
Fundera på hur det skulle vara att separera... På hur han träffar en ny kvinna som han går helt upp i och blir jätteförälskad. På hur han ger alla sina goda sidor till henne, och hur kanske hon funkar perfekt i det..
Känns de tankarna ok är det nog dags att gå vidare. Vänner kan ni allid vara ändå, när det hela lagt sig.

Anonym sa...

Bara en tanke från ett annat håll - att inte vilja ligga med sin man kan också ha att göra med att man stängt av sin lust som en skyddsmekanism, inte att den behöver vara försvunnen egentligen. Det är klart att det är lättare att låta lusten finnas i en "säker" kontext, nämligen i en kontext som ingenting kräver av dig. Att i stället på allvar söka efter sin lust i en kravfylld relation som varit väldigt trasslig, det är mer ömtåligt. Det handlar om att våga släppa in och släppa taget om de skydd du har inför Mannen och försöka hitta ett närmande till en gemensam mitt, en kompromiss. Det är klart att det är svårare än att gå med en helt egen fantasilust som liksom ingen annan har med att göra.

Jag funderar mycket på vad ett skydd egentligen är. För många människor är det ett slags oberörbarhet, ett inre rum man kan fly till när det känns hotfullt. Att vara någon nära på riktigt kan kännas hotfullt, och då kan man skapa sig "oberörbara" rum. Mannen lägger stor vikt vid och närhetskänsla i det sexuella, och det har knutit sig för dig, blivit ett oberörbart rum. Men om du skulle leka med tanken - hur ser den relation du skulle vilja ha med Mannen ut, även på den fronten? Jag antar att den inbegriper sex också för dig. På vilket sätt vill du känna lust, i nuläget och inte i ert gamla? Och finns det möjlighet för dig att ta över och ta tillbaka din egen lust, så att du kan kliva ur skyddsrummet och ta med den in i det gemensamma rummet?

Krav finns i alla relationer. Att starta en ny relation kan förstås vara en bra lösning, om problemet ligger i att man är med en partner som inte gör en gott eller förmår vilja en väl. Men om det inte är det det handlar om utan mer egna rädslor och mönster, då kommer det antagligen att komma tillbaka. De flesta män du inleder en relation med kommer att vilja vara dig nära. Hur nära vill du själv vara?

Vardagslyx... sa...

Å vilka kloka kommentarer båda två. Jag väljer att tiga och samtycka! jag önska ff att vi kunde dela en flaska vin och låta orden rulla mellan oss i soffan! Kram

Fortfarande lycklig sa...

L: Vi har varit ihop i drygt tio år men jag har inga problem att minnas vad det var jag föll för, varför jag blev så otroligt kär i honom. Och nej, jag skulle INTE vara lugn med att han träffade nån annan. Det var en av de frågor jag ställde när jag lämande mitt ex: skulle jag bli svartsjuk om han träffade nån annan? Och då var svaret nej. Nu är svaret: Ja, jag skulle bli svartsjuk, ledsen och känna att jag var förloraren. Så därför vet jag att jag vill ha honom. Kram

Suziluz: jag läser din kommentar om och om igen och bara häpnar över hur prick på du är. Just det där med skyddet och att jag känner mig jagad. Jag kan släppa in människor, men jag kan över huvudtaget inte hantera att någon tar sig in utan min tillåtelse eller tigger sig in. Då blir jag stressad och irriterad och kan vara riktigt otrevlig.

Sen skriver du väldigt klokt om att mina problem skulle följa med mig in i en annan relation, att det inte bara har med honom att göra att vi inte funkar utan även med mig. Och det är förstås sant. Och samatidigt att det skulle kunna vara så att mina "sidor" skulle kunna funka bra mycket bättre med nån annan.

Du ser rakt in i mig och det känns så häftigt när vi aldrig ens har träffats. Kram

Vardagslyx: Det skulle jag med! Tiden skulle inte räcka till, tror jag, så mycket skulle det finnas att prata om. Jag vill ha en bloggfest! Fasen att alla ska bo så långt bort! Kram till dig!