13 november 2009

Lite glad ändå

Nattplenum om pengar
Roligare kan man ha

Men så blev det och även om det blev många tårar
och för få timmars sömn
så var det nog bra

Jag sa att jag kände mig ledsen över att han lever som
om han var singel vad gäller pengar
Att det känns trist att han inte ville vara med
och ge mitt barn en present på födelsedagen
utan kom med en egen (liten) sak
Att julen känns oviss
Att jag inte har nåt emot att bli bjuden
och var har du fått det från, du bjuder ju mig aldrig på nåt
(Det så kallade empiriska underlaget är minst sagt klent och
gammalt)
Att jag tycker att man kan ge en julklapp även om man
inte får en lika dyr tillbaka

Jag blev ledsen och gnällig och fel och han
tog det fel
Men nånstans landade vi nog i större förståelse

Jag är trött men lite gladare idag

Pengar är skit och
jag hatar att känna mig snål och fattig
och jag hatar att jag känner så
Jag är en bra mamma även om jag inte
har råd att gå på dyr cirkus med barnen
eller köpa ett wiispel

Sådeså

4 kommentarer:

J sa...

Självklart du är en bra mamma även om du inte har råd med det senaste.
Självklart är du en bra fru även om du inte kan köpa lika dyr present. Om du så bara kan ge en fingerborg så spelar det väl ingen roll. Om det skall vara rättvisa i att ge för samma "peng" och man inte kan vara givmild i nuet, så får man äta upp det senare då man inte har det lika bra. Förstår inte hur din man tänker, låter väldigt kärlekslöst att kräva att du skall köpa ngt lika dyrt.. Och som så många gr förr säger jag, respektlöst!

Glad att du känner sig lite starkare efter snacket, men ledsen att det ändå ens behövs. *suck*

Sanna sa...

Men det är ju faktiskt tanken som räknas kan jag känna.
Själv lever jag på det minsta man kan göra. Mina barn kommer tyvärr inte att få speciellt många eller dyra saker av mig, i värsta fall får dom inget för jag har helt enkelt inte dom pengarna då jag går back varje månad.
Men är det inte så att ni lever som singlar numera med egna lägenheter osv? Så då borde det gälla rent ekonomiskt med även om det suger.
Det känns lite som mitt liv i just denna biten då även om han och jag aldrig varit gifta.

Men jag hoppas det ordnar sig för dig/er.
Kram.

L sa...

Vad gäller julklappar (och födelsedagspresenter) så brukar vi ge våra barn allt tillsammans. Allt vi köper är från oss båda.
Det gäller både till mina och hans barn. Det är bra att göra så tycler jag. Varför inte föreslå det? Eller är det viktigt för Han att stoltsera med vilka presenter som kommer från just honom, då han kan ge mer och dyrare?

Fortfarande lycklig sa...

J: Tack fina du, för pepp och stöd. Jag vet att kärlek inte mäts i pengar och allt blir eg bara fånigt. Mina barn är solidariska och fina och klagar inte på att vi har det annorlunda än andra. Det handlar väl mer om min allmänna känsla av otillräcklighet. Inte bara eller ens mest vad gäller pengar.

Sanna: vi lever i olika lägenheter och har varsin ekonomi i vardagen, javisst. Men samtidigt är vi gifta och har tre barn ihop (i nån mening, mina stora barn har vuxit upp med honom som bonuspappa) och då kan jag tycka att det är naturligt att man gör saker ihop, som att man ger presenter till barnen tillsammans.

Jag har inte råd att ensam ge samma som vi kunde ge ihop, men det handlar mer om principen än om pengarna.

L: Jag håller med dig. Och ja, det som sårat mig i detta är att det känns som att han haft ett behov av att slösa sina pengar på sig och Yngstan och tyckt att jag får skylla mig själv. Jag har svårt att se hur mina stora barns födelsedagspresenter och julklappar har med MIG att göra. De är ju hans bonusbarn och jag tycker att det känns ledset att han gör sån skillnad på dem och vårt gemensamma.

En sak som också glappar är att han säger att han har särbehadlat dem nu eftersom JAG inte ser oss som en hel familj nu när vi inte bor ihop. Men det är ju HAN som hela tiden, i alla år, har pratat om SIN HELA FAMILJ som är han, jag och Yngstan. Jag har alltid bara prata om en familj och det är vi alla fem.