Hur vet man att man älskar någon?
På det sättet, menar jag.
(jag har inga problem med att veta
att jag älskar mina barn
eller mina bästa vänner)
Men kärleks-älskandet...
Hur vet man att det är kärlek och inte vana?
Älskar man sin bästa vän eller
en man?
Skulle jag välja honom på nytt om jag
lärde känna honom idag?
Om han behandlade mig som om jag var ny
Så tror jag att jag skulle det.
Om han såg mig som den jag är
så skulle jag det
Om jag såg honom som den han är
så skulle jag det.
Det tror jag.
Och det skulle vi ju.
Ge varann chansen
att visa sitt fina
Tolka välvilligt och ömsint
Ibland känns det kört och hopplöst.
Hjulspåren som bara är kvar och kvar
Gamla tjafs utan slut.
Besvikelser och saker vi aldrig
- känner vi båda -
fått ur oss, fått upprättelse för.
Saker, händelser, vi båda tycker är mest
den andres fel.
Fortfarande.
Vi skulle behöva reda ut
det inser jag.
Men samtidigt bara orkar jag inte.
Ännu en vända oändliga trassliga samtal
Ännu en vända av energilöshet
sömnbrist
illa skött arbete
Jag vill gå vidare.
Jag vill kunna gå vidare utan att behöva
vända om först.
2 kommentarer:
Jag förstår din känsla. När man tänkt allt och bara önskar att man slapp tänka.
Det är mycket snack på Hans blogg om vad det står här. Du har en skvallerbytta häremellan, men jag tror inte att han personligen läser.
Just så. Jag vill kunna vara och vila i min relation. Att den inte ska vara det som äter upp all min energi och livslust utan det som ger vila och ro och kraft. Därför tar det emot som fan att tänka Familjerådgivning, en vända till.
Jag får mer hjälp att landa i mig själv och må bra av att prata med vänner.
Skicka en kommentar