Lilla stora jag

Den lilla människan som var jag
Den rädda och ledsna som kände sig fel
Mesig, dum och tråkig
Ovillig att leka och ha kul
Den lilla människan som inte vill ha sex på hans sätt
Som ville ha ömhet och skratt och värme
och som ville kunna säga nej med munnen och kroppen

Den stora modiga människan inuti som såg allt det där hända
som inte sa stopp trots att hon visste
Som stannade i det där
År efter år

Sorgen nu, tårarna som kommer plötsligt
Min älskade torkar dem och förstår utan att behöva fråga
Han vet att orden kommer när tiden är mogen
lite i taget
Det är smärta och lugn i samma andetag
Jag är fri nu