18 januari 2011

Fler om kroppen och det däringa

Fler skriver om sin kropp och om ätstörningar
Det är inspirerande
Bla här och här kan man läsa kloka saker

Jag bestämde mig igår
Kontrollen är min och den ska utövas på andra sätt
Det är jag som bestämmer
Och inte min ätstörning

Jag funderar på varför den bråkar med mig nu
För att jag är i en ny relation?
Det är ovant med allt det fina och jag tror att jag
är rädd att förlora det om jag inte är på ett visst sätt
Det är ologiskt, jag vet.
Det finns inget hos honom
som talar för att det skulle vara så
Tvärtom
Men jag är van vid att det finns krav
och jag hanterar det nya genom att bete mig som om det fanns krav

Att alltid tänka på mat
Det är det jag vill komma bort från
Tänka på att inte äta
Tänka på vad jag ska äta

Jag önskar att jag visste hur man hittar ett sätt att
inte tänka alls
Bara äta för att bli mätt och orka leva

3 kommentarer:

Pea sa...

hej
jag har aldrig kommenterat men känner att det här är mitt område.


du vet, det finns två röster i huvudet.
det där spöket som kommer fram när det skall ätas/inte ätas. den där rösten som inte är snäll, som tycker att du är ful och kass och det där.
sen har du den andra rösten. den lite klokare. som är lite snällare och förnuftigare. som nästan är som den där snälla kloka förnuftiga mamman.
lyssna på den. när spöket kommer, lyssna på den snälla.
om och om igen. för innerst inne, någonstans, VET DU, vad som är rätt och fint och bra.
öva dig på att lyssna på det goda inom dig.
så blir det onda mindre.
jag lovar.

Anonym sa...

Rekommendationen ovan är bra! Att definiera den elaka och snälla rösten. Jag tror i och för sig att det är precis det du gjort redan. Det är väl den processen som lett dig till besluten att lämna det gamla och destruktiva och börja gå mot det nya fina och konstruktiva.

När du ser bakåt, som du gör nu, inte bara tiden med exmannen utan perioder före det och du ser vilka negativa tankar om dig själv du har haft, så förstår du ju mer och mer hur knasiga sådana tankar är.

Här är en video, som man kanhända känna igen från tonåren, två unga som går omkring med just en elak och ironisk röst som slåss med den snälla och uppskattande rösten om sina ägares uppmärksamhet. Ganska komisk!

http://www.youtube.com/watch?v=4fAE9ROp6Ik&feature=channel

Fortfarande lycklig sa...

Tack för era kommentarer! Bara genom att börja se mig själv som en person med ätstörningar är jag på väg mot en förändring, känner jag. Det känns inte som en självuppfyllande profetia utan som en hjälp.

Ska kolla filmen!