Alltså ... allt detta som hände med början
för rätt så exakt fyra år sen
(om nån minns)
Jag behöver förstå vilken min del i det var
Alldeles oavsett vad mitt ex drevs av och hur han tänkte
så måste jag fundera över vad jag gjorde
Varför var jag med?
Vad hände egentligen?
Det känns som om jag först nu har vaknat ur en lång sömn
Ur en slags avstängdhet som jag gömt mig i
Nu är livet på allvar och mina val stämmer
med vad min älskade vill
I det lätta mjuka vågar jag minnas
det svåra och hårda
Som fick mig att gå in bakom ett skydd
och för att värna mitt jag göra både mig själv och andra illa
Jag läser gamla dagböcker
Det är vidrig läsning av flera olika skäl
Min del, min del - jag måste förstå för att kunna släppa det
5 kommentarer:
Det tror jag är klokt. För att komma loss och komma vidare måste man se ärligt på sin egen medverkan - det är ju den biten man kan välja att göra annorlunda. Hur andra har behandlat en kan man inte göra så mycket åt, men hur man själv har behandlat sig (och andra)... det KAN man göra något åt.
När man skäms över delar av sitt liv är det lätt att antingen försköna dem eller förskjuta "skulden" över dem på någon annan. Men om man slutar se den som en skuld? Om det bara är ett fakta, så här blev det, hjälper det med att titta på det med ärlig blick och se: det här var jag?
Jag tror i alla fall att du är på rätt väg. Kram.
När anser du att det "började"? När mannen kom med förslaget om att experimentera sexuellt, eller vid något senare tillfälle?
-R
Suziluz: Jag håller på och få syn på min egen roll. Han har matat mig med att det var på bådas villkor och att jag t o m tog över, och det har jag köpt. Men det har varit med ett stort skav. Nu håller jag på och omvärderar det där. Det är jobbigt men nödvändigt. Och genom att skriva ner det tror jag att jag kan göra det en berättelse som står utanför mig. Sluta skämmas och känna skuld utan se nyktert på det. Det känns som rätt väg. Kram!
R: vad menar du började? På ett sätt började förhållandet gå sönder långt innan dess. Om det är det du menar. Nånstans i den vevan byttes maktbalansen mellan oss, till det yttre, men samtidigt fick han en makt över mig som var annorlunda än den varit innan. I och med att jag kände mig starkare var det svårare för mig att få syn på hans maktutövning. Men du får gärna förtydliga vad du menar med att det började!
Det var bara en allmän undran. Du skrev i inlägget att det var 4 år sedan det började, så jag bara undrade om det var en speciell händelse som du tänkte på, eller om det var mera att så här i efterhand så kan du själv se att för ca 4 år sen så hade problemen hopats så mycket att det bara kunde gå på ett sätt.
-R
R: Aha, nu fattar jag!! Det är fyra år sen mitt ex lanserade idén att jag skulle vara med någon annan och att vi också skulle träffa en annan man tillsammans. Det var med det allt började. Jag ser nu efteråt att mycket var såpass dåligt redan då att början till slutet ligger längre tillbaka i tiden. Det är faktiskt så att jag undrar om vi nånsin hade det bra. BRA på det sätt som jag känner att jag har det nu tror jag aldrig att vi hade det. Det var liksom tjafs och osäkerhet redan från början. De nattliga bråken kom redan under det första halvåret.
Det jag behöver rensa ut genom att skriva om det är både det som hände de sista fyra åren och sådant som ligger längre bort. Jag måste förstå hur jag stod ut så länge som jag gjorde.
Skicka en kommentar