Nä ... ok då
Jag fortsätter
Gårdagens stora ledsenhet
och känsla av att det här är meningslöst
och litet
är delvis borta idag
Min älskade finaste fick mig att känna mig bra igen
genom att låta mig vara ledsen
Genom att lyssna och svara
Berätta om hur han tänker
Varför han har sagt det han har
om gemensamma kolleger t ex
Sådant som gjort ont att höra
eftersom jag tycker att han pratar även om mig
Känslan av att den man älskar ser ner på sådana som man själv ...
Det är inte roligt
Men så menade han inte
Det var ett försvar mot annat, mot att själv vara utsatt
Men det var inte bara därför jag tänkte sluta blogga
Inte ens mest
Det handlade om att jag känt att det jag skriver här har
stannat upp
Jag tänker inte längre mina klokaste och bästa saker
när jag sitter med en tom inläggsruta här
Det gör jag när jag skriver texter
som jag lägger i min dropbox
Och det gör jag i stort sett dagligen
Den har kommit att ersätta både blogg och dagbok
på sätt och vis
Att slippa bli läst har känts befriande
Men samtidigt - jag skulle ju sakna er!
Mina läsare, särskilt ni som brukar kommentera,
er vill jag ju fortsätta kommunicera med
Så här är jag igen
Lite mer sann och lite mer mig själv
från och med idag
9 kommentarer:
Välkommen tillbaka ;) Kram
Jag har följt dig och fd maken länge på era olika bloggar men kommenterar nästan aldrig, det har hänt ett par gånger bara under årens lopp när jag inte har kunnat låta bli.
När du skrev igår om att du ev tänkte sluta blogga så tänkte jag skriva en kommentar men hann inte så jag tar det nu då.
Jag läser med glädje det du skriver och jag blir glad också nu när du skriver att du kommer att fortsätta skriva för oss härute att läsa och begrunda.
Det jag tänkte skriva igår var att hur intressant och bra VI än tycker att du skriver så måste du ju välja själv i vilken form du vill skriva och OM och hur du vill delge en eventuell publik det du skriver. DU är det viktiga och att DU mår bra av det/hur du skriver är det enda som betyder något. Oavsett var det sker. Jag läser och känner med dig och gläds åt din nya lycka, och så gör många med mig tror och hoppas jag. Men du bestämmer om och hur länge du vill ha oss med.
Jag vill till slut bara komma med en liten röd varningsflagga, det händer, alltför ofta, att det du skriver här kommenteras på din fd makes blogg av andra läsare, något som jag och andra har svarat på där och bett hyenorna att sluta med...
Allt gott till dig och ditt nya liv! /MoM
Så korta pauser kan jag ställa upp på :)
Det är lätt att missförstås men jag tror att du inte kan sluta blogga. Kanske att du inte behöver det i perioder, men jag tror du kommer behöva läsare, för alltid.
Jag vill läsa dina inlägg även om du skulle skriva samma sak båda idag och i morgon.
Tack Anna!
MoM: Det är sorgligt att skvallerbyttorna är kvar. Min första tanke var att jag inte förstår varför. Men sen kom jag på. Det är ju så han funkar! Han kan inte släppa kontrollen ens nu. Viljan att få veta vad jag tänker och gör tar sig såna uttryck, det är precis om det alltid varit.
Kul att du är med mig och läser. Nu fortsätter vi!
Caroline: det blir inte värre än så här ;) Jag skulle sakna dig jättemycket om jag slutade blogga. Eller om du gjorde det. Din blogg är en av få som jag besöker dagligen. Gillar!
Bra att det blev en sån kort paus =)
Välkommen tillbaka ;)
Och strunta i dom där skvallerbyttorna, dom är bara avundsjuka för du mår bra och vill nog egentligen bara starta krig mellan dig och Han oc h som du skrev så vill han även ha kontroll nu fast han tappat den.
Kram M
Skönt att du kom tillbaka! Skulle saknat din blogg något hemskt annars!
Han försöker inte kontrollera dig via sina läsare. Han skriver mest om hur lycklig han är i sitt nya, och hur annorlunda det är. Som du gör också.
Han har faktiskt flera gånger bett om att inte få information från läsare om dig. Men det är klart att om någon skriver om något som gör honom väldigt ledsen så är det väl svårt att inte komentera det.
Han verkar inte jaga dig det minsta, så du behöver inte vara orolig.
Tack M :) Kram!
Anonym: Vad bra att du slipper sakna då! :)
Jag väljer att tro dig när du säger att det inte är hans val att få veta vad jag skriver här. Jag vet att han är lycklig med sin nya kvinna och det är jag glad för också, han blir en bättre pappa och ett trevligare ex om han mår bra.
Om hans läsare rapporterar sånt som gör honom ledsen härifrån så gör de ju honom verkligen en otjänst. Fattar inte vad det går ut på ...
Nu blir jag riktigt glad. SKulle saknat dig massor om du valt att lämna bloggandet. Du behöver inte oroa dig alls, du skriver alltid intressant och berörande. Uppsakttar massor att få ta del av dina tankar efter att ha följt först er och sen dig i flera år. Jättekram och kul att du fortsätter!!! /Kram, från den anonyma som tipsade om Prata om det i julas
Roligt att höra att du är glad! Och tack för fina ord! Prata om det har hjälpt mig mycket, jag vet ju att jag inte är ensam om att ha varit med om övergrepp, men det är ändå bra att läsa andras konkreta berättelser om vad de varit med om.
Kram!
Skicka en kommentar