Livets lunk
Livet har fått sin lunk
Och jag gillar det
Varannan vecka ses vi hos honom och är med hans barn
varannan kommer han hit till mig och mina barn
Varannan helg ses vi inte alls och
varannan helg är vi barnlösa och bara vi
Idag är en sån dag då han kommer hit
och jag längtar efter honom
Men det är en vacker längtan
lugn och kärleksfull, utan oro
Mitt liv är just så som jag vill ha det
och det blir bara bättre
Att detta fanns ... vem kunde ana?
2 kommentarer:
Har läst ett tag hos dig, vill bara säga:
Å vad fint, att möta det största!
Ja-a! Det är det verkligen! Jag hade nog lite gett upp tron på kärleken, det inser jag nu. Jag är så lycklig att jag hade fel!
Skicka en kommentar