Rädd
Det är Mannens mest använda ord nu
Att han är rädd för att jag ska lämna honom
och den rädslan kan jag förstå
Samt
Att jag är rädd för honom
och att det är därför jag inte vill vara intim
med honom
Jag känner mig inte rädd för honom
Jag känner möjligen bristande tillit till honom
vad gäller ett framtida fungerande sexliv
där vi båda är trygga och helt med på allt som sker
Men det är ingen stor grej och inget jag tänker så
jättemycket på
Jag tror dessutom att han har lärt sig något av
misstagen och att det kommer att fungera bättre
på den punkten
Nej, det är inte det som är grejen här
Det är inte rädsla jag känner
Det är o-kärlek jämfört med den kärlek man ska känna
för att en kärleksrelation ska fungera
Jag vill att kärleken ska komma tillbaka, för jag vill
leva resten av mitt liv med honom
Jag hoppas att det ska bli så
Det är därför jag är kvar
För att ge allt en chans
Men hur gör man det?
I hans värld ger jag det ingen chans eftersom jag inte vill
ha sex och hångla
I min värld ger jag det en chans genom att inte
ha sex och hångla mot min vilja
Lätt är det ju inte, nåt av det
4 kommentarer:
Han har med andra ord inte lärt sig eller tagit intryck av någonting de senaste två åren utan tjatar fortfarande om sex. Det är säkert jobbigt för honom, men det är dåligt iallafall. Tyder på att han faktiskt inte har förstått någonting alls om var problematiken ligger, oavsett vad han säger.
Jag förstår att det kan vara svårt och knepigt och underligt det här, för honom, att leva med en kvinna som säger att hon inte älskar honom längre. Men det är också svårt och knepigt och underligt att han inte kan ställa sig in i din situation och förstå rent logiskt, att hångla och sex inte alls ligger i omloppsbanan nu. Att inte få hångla och få sex är inte kränkande på det vis som att göra det båda mot sin vilja är.
Jag vet inte hur man märker om kärleken är på väg tillbaka. Kanske om man liksom kan få lite ro, att där finns en stor tillit att det går bra att vara mig i alla lägen, att det inte skapar ett kaos att jag är som jag. Då kanske jag vill lägga min hand på hans axel när jag passerar, då kanske känslan av att inte vilja vara utan honom växer, då kanske jag vill lägga mina läppar mot hans kind.
(Sam)livet är verkligen inte enkelt och okomplicerat, eller hur... Lycka till!
Han tjatar inte om sex nu, om jag antydde det ber jag om ursäkt för min otydlighet. Han SAKNAR sex men tjatar inte om det, utan fattar och respekterar att jag inte vill. Däremot vill han gärna kyssas och röra vid min mage, mina bröst etc eftersom det (citat) gör honom lugn och fyller honom med värme. Och det känns inte bekvämt för mig att vara nån sorts snuttefilt åt honom. Även om han såklart inte menar nåt illa med det.
Och Caroline, så på pricken du beskriver detta att det är skillnad på att inte få sex när man vill ha det och att känna sig tvungen att ha sex när man inte vill (SÅ många ändlösa samtal vi haft om det, Mannen och jag). Och dina ord om vad som kan får kärleken att återvända är så vackra att jag vill gråta. Precis så är det. Precis så. Att få landa och vara sig själv. Utan att vara till lags eller känna att man är fel, utan att känna skuld. Då.
Skicka en kommentar