28 oktober 2010

Hejdå

Nu är det över
Mannen och jag är inte ett par längre
Inte så officiellt ännu, barnen vet inte
Men de viktigaste vännerna
och snart resten av världen också

Det blev en ganska skitig timme hos teraputten
men jag tyckte att jag skötte mig ok i alla fall
Gick inte i de värsta fällorna
även om jag blev ironisk och dum vid ett par
tillfällen

Men nu är det över, jag är bara jag 
Livet på andra sidan kan börja
Det kommer att vara ganska likt det gamla
på många sätt
Men så olikt samtidigt!
Hejdå skuld och kärleksbrist och litenhet och tjafs
på nätterna
Hejdå kontroll och tjuvlästa sms
Hejdå

10 kommentarer:

wettexvarlden sa...

Välkommen till den nya världen!
Hoppas du en gång får det som jag, det har du förtjänat. :-)
Kram!

L sa...

Åh, vad bra och jobbigt på samma gång. Hoppas allt går åt rätt håll för er nu!
Kram!!

Anna sa...

Åhhhh luften pyser ut nu....låt det ta några dagar nu och låt dig landa. Jag tycker att du var stark och ärlig nu och gjorde alla en tjänst i detta läge. Jag skulle inte bli förvånad om ni finner varandras själar igen men då på ett helt annat sätt och med helt andra förutsättningar. Kram

Anonym sa...

Säger som wettexvärlden:

Välkommen till nya livet

Där DU kan göra, tänka, tycka och tro, vara, som DU vill.

En vacker dag så kommer du finna den som är värd dig och som du kommer känna tillit, tro, hopp, kärlek och lust till.

Kram M

Vardagslyx... sa...

Allt gott till dig!!! Kram

Caroline sa...

Jag fann en stor styrka när jag gick ur det jag tyckt och tänkt varit dåligt. Och jag insåg att det inte var jag som var det dåliga. Jag var fortfarande rätt schysst. Och det var säkert han med, men inte tillsammans med mig.

Nu är han rätt schysst igen, han är mitt första barns far. Vi umgås inte, men vi ses, möts, är trevliga, gömmer inget. Vi låter varandra vara mycket, är inte vänner på Facebook och sånt. Det är hans tid nu, och min tid nu. Vi har redan haft vår.

Det kommer nog gå fint för er, att samarbeta kring det som är ert gemensamma barn. Bara ni båda kan sluta, släppa, vem som började, vems fel det var. Inte vem som var värst i början, vem som var värst i slutet eller vem som var dum flest gånger. Sådant kan inte jämföras. När det inte längre är så viktigt så tror jag att ni kan vara så mycket vänner som det är lämpligt att vara.

Det kommer kännas ensamt ibland. Man får akta sig då för att söka någon att luta sig mot i den andra parten, än är allt för svårt, för hårt. Tror jag!

Drömma-Lotta sa...

Grattis till ditt beslut!!

Just obesluten är det jobbiga känner jag.
Nu har du en tydlig kurs och det kommer nog att bli till det bästa för alla i slutändan.

Varm kram och länk från mig.

Anonym sa...

Stark, modigt, ansvarfullt utan att vara vuxet tråkig! Och grattis! Du kommer att gå från klarhet till klarhet. Det är jag övertygad om.

Så, hejdå! Och Hej! Välkommen till frihet och ngt nytt!

Kram!
/B

Bobbie sa...

"Äntligen!" tänkte jag när jag läste. Men jag vet mycket väl hur lång tid det kan ta att fatta det där beslutet.

Håller tummar och kramar om!

Fortfarande lycklig sa...

Tack fina bästa ni! Jag är så nöjd och lugn i mitt beslut. Det är allt annat än överilat och jag kommer inte att ångra mig. Livet - nu är det dags, liksom.

Jag vill fortsätta att vara vän med honom men inte på vilka premisser som helst. Det får inte bli ett slags kvasiförhållande där allt bara fortsätter vara likadant. Då är det bättre att bryta helt ett tag tills vi båda landat ordentligt på andra sidan. Jag har inte minsta lust att vara hans terapeut.

Kramar er!