Men gud vad jag gnäller!
Läste igenom inlägget jag skrev igårkväll
och skäms en aning
Jag måste bestämma mig för om jag orkar kämpa
och i så fall göra det
eller om jag inte-
och i så fall ta ett beslut därefter
Dags att sluta självömka!
Jag är stark och privilegierad och mår bra
Detta är mitt liv och jag kan leva det så som jag vill
Men jag längtar verkligen förfärligt mycket
efter att känna kärlek
7 kommentarer:
Det som vid ett tillfälle känns som minutens sanning kan när molnen passerat med lite tid vara gnäll.
Jag tror jag nämnt det tidigare, men jag gör det igen. Jag tror att ni behöver vara ifrån varandra helt och hållet en tid. För att kunna ta er ur de gamla hjulspåren där ni bara ältar och gnäller och mår dåligt av varandra på olika sätt. Jag tror att ni är så vana vid att ha det så här att det går av bara farten. Du hinner aldrig känna efter vad du egentligen känner eftersom han ständigt jagar dig och vill ha bekräftelse på att du vill fortsätta.
Och han är så van vid att tro att du skall lämna honom nu, så han kan inte sluta oroa sig och därmed vara jobbig så fort ni ses.
Ta en timeout! Inte slut, utan ett sätt för er båda att känna efter vad ni vill och hur det känns att vara utan varandra...
Caroline: Det är förvisso sant. Men det handlar nog mera om att jag inte vill gnälla och självömka utan ta tag i saker och ting. Inte sköljas med bara.
L: jag tror att det hade varit det bästa, ja. Problemet med den metoden är att den blandar in barnen, det går ju inte att sluta ses ett tag utan att berätta varför för dem. Och det vill vi slippa eftersom vi inte vill oroa dem i onödan.
Dumt tänkt möjligen, eftersom de nog ändå har märkt att allt inte är som det ska mellan oss. Men inte minst för Yngstans skull tänker vi att livet ska pågå som vanligt, så mycket det går.
Jag vet inte hur gammal Yngstan är, men är hon inte gammal nog för lite verklighet? Jag är inte så säker jag på att man ska undanhålla barn livets svårigheter och sorgligheter. Att inte prata känslor eller visa känslor, vilka som, närhet, surhet, ilska, bråk osv, en gammal tråkig kvarleva från mina föräldrars generation. Hur ska man kunna lära sig att hantera situationer om man inte ens vet att de finns? Men nåja, det är väl olika ingångar och man gör väl som man vill kring det.
Om det hade varit det bästa, för er, så hade det väl också blivit det bästa för Yngstan, sen?
Jag förstår hur du tänker kring barnen, men jag undrar ändå om det är att skona dem, att fortsätta när det är så mycket strul och tjafs hela tiden.
Mår ni bra så mår barnen bra. Det är vad jag tror på i längden.
Jag tror heller inte att det är så farligt att säga till barnen att ni har varit så gnälliga och tjuriga mot varandra under den senaste tiden, så ni behöver ta en lite paus för att kunna börja om på nytt.
Ni kan ju ses när ni lämnar och hämtar barn, men det kanske bäst sker på fritids/skolan?
Av egen erfarenhet vet jag dock att det kan vara ganska jobbigt för den som är osäker/svartsjuk (din man i ert fall) att hantera att inte ha full koll på dig om ni inte ses på ett tag.
Barn märker mer än man tror. Jag vet heller inte hur gammal Yngstan är förstås, men jag ger dig det gamla hederliga rådet att om du inte är en mamma som mår bra, så mår barnen heller inte bra. De brukar kunna skåda igenom de flesta fasader. För mig låter det som du redan bestämt dig, men att du inte vågar ta steget riktigt än. Jag önskar dig all lycka!
Kram / Fröken F
Ni har rätt, igen. Barnen fattar förstås och lider av att inte få veta. Igår hade jag och Mannen ett samtal i köket medan barnen var i andra rum. Det var mycket känslor och han började gråta vid ett tillfälle. Jag är ganska säker på att Yngstan märkte att nåt var i görningen, för idag har hon varit obalanserad på ett sätt som är ovanligt nuförtiden. Jag vill inte säga exakt hur gammal hon är, men hon går i mellanstadiet.
Ni är så kloka och bra och visst är det så att jag lutar mycket åt att detta inte går, men ändå sitter det en liten hoppfull typ på min ena axel och säger åt mig att jag inte får ge tappt ännu.
Det lutar i alla fall åt att jag vill ha en paus. Inte ses alls på nån månad eller så. Vi får se.
Skicka en kommentar