Jag fick mens igår kväll
Det är enligt schemat, på ett ungefär
och på det följer, idag:
ond, lite svullen mage
illamående
frusenhet
Och pms
Vilket alltså, i mitt fall, inte betyder
premenstruellt syndrom
utan snarare postmenstruellt-
Jag blir ledsen på ett sådär konstigt, lite... bottenlöst sätt
Börjar gråta för ingenting och känner att jag helst vill
ligga under en filt och tycka synd om mig själv
Fast jag inte kan komma på en enda sak som det är
synd om mig för
Det är en konstig känsla
Min pojkvän blir orolig (fullt begripligt) och rädd att det
beror på honom, nåt han gjort eller sagt
Och jag, jag skäms och hoppas att han inte ska se
Fortfarande ovan vid att jag får lov att ha känslor
utan att bli ifrågasatt
Ovan vid att leva mitt i kärlek
Så ovan att jag inte ens vågar fundera på
om jag är ledsen
Fortfarande van vid att någon alltid tror att det är något
(stort och farligt och hemskt)
Och vid att denna någon ändå inte förmår bry sig om
det nu skulle vara något
Så jag funderar:
Är det något?
Ja det är fredag innan barnhelg
Det är åka hem och vara borta från andra-hemma
från honom
Det är ett liv som inte stannar
Det är uppbrott och hejdå
Det är vi ses efter helgen
Det är vill ha vardag
Det är det
Det och pms
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar