29 september 2011

Doft, lukt eller stank?

Doft är viktigt
Att lukta gott och rent är ett sätt att visa att man är
en normal person
När fyllon och psykiskt sjuka som struntat i att tvätta sig
och ta på rena kläder
(eller som inte kan det, eftersom de är hemlösa)
befinner sig inom den radie där vi kan känna deras lukt
(och den är ju större när någon luktar mycket)            
blir vi äcklade
I alla fall blir jag det
All politisk korrekthet i världen kan inte få mig att sitta kvar
på bussen om någon i närheten luktar kräkframkallande

Doft är viktigt för mig i livet i stort och i kärleken
Jag kan inte snusa mig mätt på doften av min pojkvän
Han luktar godast i världen, i sig själv
Det är inte parfym eller nåt, det är bara han
När vi inte ses på några dagar kan jag ta något av hans
kvarlämnade klädesplagg och bara dra in doften
av honom
Det gör saknaden lite lite mindre

De sista... kanske 3-4 åren av mitt äktenskap med
Exmannen hände något med hans doft
Jag tyckte om den från början,
men sen var det som om den gick från
doft till lukt till stank
På slutet tyckte jag att han luktade så illa
att jag inte ville vara nära honom
Det var en lukt som inte gick att tvätta bort, den satt kvar
även i rena kläder
Mina kläder som hade blivit tvättade tillsammans med hans
fick samma lukt

Jag kan inte tänka mig att han egentligen började lukta illa
utan håller det för självklart att det var mina känslor
för honom som färgade av sig
Jag tyckte alltmer illa om honom och därmed
stod jag inte ut med lukten av honom heller

Luktsinnet är en viktig kompass

Inga kommentarer: