Klara!

Ojdå, hoppsan! Jag har visst passerat 900 inlägg. Utan att lägga märke till det. Nåväl. Vid tusen lovar jag att fira med en trudelutt eller två.

Jag har haft en underbar dag såhär långt, vilket faktiskt förvånar mig lite med tanke på att jag knappt har sovit inatt och att dagen började (= jag klev ur sängen) halv sex i morse. Men sen: ett ok jobbmöte, långlunch med Äpplet och nu en lång skön löprunda i solen. Och mellan det har jag jobbat undan lite också.

I förra veckan, mitt i längta-romantik-och-vilja-gifta-sig-ledsenheten kom en länk till en tjej som tillverkar urfina vigselringar. Det kändes ju sådär, kan man säga. Då ville jag bara gråta när jag såg dem men nu kan jag titta och le. Jag är romantisk men inte traditionell - det finns absolut inget som säger att han måste fria eller att det måste ske på nåt speciellt sätt. Men jag vill gifta mig och jag vill inte göra det (bara) av praktiska skäl. Jag vill gifta mig med honom för att jag älskar honom, för att han är den finaste människa jag mött och för att han gör mig lyckligare och mer tillfreds, på alla sätt, än någon annan gjort.

Och just det. Länken! Här! (Klara Eriksson heter hon)