Avstånd i tid ger möjlighet till förståelse
Det sker inte av sig själv men om man lägger manken till lite
så ser man saker på ett annat sätt när tid har förflutit
när man inte är mitt i länge
Jag kan se nu att den minsta gemensamma nämnaren
för nästan allt som jag ångrar i mitt liv
eller som jag kan känna sorg över
är att jag inte har kunnat säga nej i tid
Att jag inte haft mod att säga ifrån
Detta vill jag inte, det passar inte mig
Modet att lämna, inte bara män som gör illa
utan också lämna situationer som är obekväma
tacka nej till saker som känns fel
som man inte kan stå för
Lyssna inåt mer och på andra mindre
Samtidigt kan jag inte säga att jag borde det ena eller andra
då när det hände
För det kunde jag inte, det var inte möjligt för
den människa jag var då
Och jag hade inte varit den jag är nu om jag inte
hade gjort alla de där misstagen
Så på sätt och vis är jag glad
Men ändå: det finns smärtor och sår jag hade kunnat
klara mig utan
Det finns ord som jag hade kunnat slippa höra
inne i mitt huvud
Bilder jag skulle leva lyckligare om jag inte behövde se
Men även med allt det där bagaget
lever jag ett lyckligare och mer rofyllt liv
än jag någonsin gjort
Tillvarons värme, varandets lätthet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar