Detta med vänner av motsatt kön.
Jag har det.
Han har det.
Problem med varandras.
Bara att inse.
Det är inte odelat lätt och bra
att ens man
Blir god vän och vänskapsförälskad i en kvinna.
Eller att jag... från hans perspektiv.
Att jag är otroligt fäst vid och förtjust i
Genus
Äpplet
Smilgrop
(och andra)
Och säkert ibland säger (för Mannen) ointressanta saker
om dem
För många saker, säkert.
Det är inget problem.
För de är ju tjejer.
Om jag däremot nämner
Doktorn
eller Rocky
Eller gudförbjude Barista.
Lite för mycket.
Då är det nåt annat.
Och samma för honom.
Laptop
Popkillen
Rage
Inga problem.
Men när Tonträffdalen
Omnämns lite för mycket
Lite för jämt
och utan riktigt fog
Då blir jag lite torr.
2 kommentarer:
Fast du. Det som är problematiskt är väl inte att det är vänner av motsatt kön, per definition. Utan att det är vänner av motsatt kön som både du och han vet att ni har haft något annat ihop med. Eller?
Jag har också flera, nära, manliga vänner. Men skillnaden är att det aldrig har varit den slags vibb mellan oss. Det gör att relationen inte är särskild komplicerad heller för respektive, eftersom det heller inte blir så viktigt att man måste gilla varann allihop. Det är en bonus om man gör det, som till exempel är det ju jätteroligt att jag bara älskar Finingens fru, men det är han som är min vän. Vi umgås utan undertoner och hon är trygg med det, vare sig hon är med eller ej.
Jag skulle nog ha svårt att vara vän med någon det fanns en ordentlig attraktion med. Jag skulle vara osäker själv, och jag skulle undra över honom, oavsett vem av oss det var som var i ett förhållande. Och var jag tillsammans med någon som hade en vän jag var osäker på vad som pågick mellan dem, skulle jag vara enormt obekväm. Så jag tycker inte att det är så konstigt att ni inte bara är helt happy peachy med det här. Det är ju ett osäkerhetsmoment för er båda.
Såklart är det så. Han har kvinnliga vänner, framför allt en nära tjejvän, som jag inte känner mig det minstaste obekväm med. På nåt sätt. Och det beror såklart till del på att det aldrig funnits nåt flirtigt mellan dem. Alls.
Liksom jag har manliga vänner som han är helt lugn med. Både såna han känner och inte.
Men sen är det ju den här krocken. Det där jag inte kan ta på riktigt. Att det har känts som om Tonträffdalen är utan fel och nackdelar och ens små ret i hans ögon. Och så tycker JAG att det finns rätt mycket som inte klickar och som "borde" o-klicka mellan honom och henne också. Jag känner honom ju rätt väl och vet vad han brukar gilla och inte gilla hos människor.
Men nu har vi pratat om det och rett ut och det känns mycket bättre.
Skicka en kommentar