Mitt bästa julminne är en samling av barndomens alla jular. Det var då jul var magiskt. Jag väntade, längtade, klämde på paket och drömde om snö.
Julen började redan på lilljulafton, vi klädde granen och pyntade, doften av griljerad skinka och risgrynsgröt spred sig i huset. Sen kom julaftons morgon, att vakna och höra mamma stöka i köket. Oavsett hur tidigt jag vaknade var hon uppe innan. En trygghet som jag först som vuxen förstått innebörden av. Jag tycker om att vakna och höra ljud.
Kalle Anka klockan tre, alla tillsammans i tevesoffan med mandeltårta och kaffe. Och sen julbordet, uppdukat som gående bord i köket och fast det bara var vi i familjen åt vi vid stora matbordet i finrummet. Stärkt vit linneduk och silverbestick.
Och så julklapparna och glöggen, Aladdinasken och småpratet efteråt. Alla tillsammans. Nästan enda gången på året vi satt så.
Julen som ett undantag och julen som speciell. Jag tror inte att den är vare sig det ena eller det andra för mina barn. Men gröten kokar och skinkan ska griljeras. Granen kläs. Och imorgon blir det stjärnfamiljsjul. Nya minnen skapas så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar