Jag tar ett skutt av lycka
Om inte bokstavligt så i alla fall bildligt
Jag träffade Smilgrop häromkvällen
Fina, fina Smilgrop!
Det är en gåva att ha vänner som hon
Smilgrop och jag har känt varandra i hela vårt vuxna liv
Hon ser mig som jag är, nu!
Det är inte alla vänner som gör det
En del fastnar och fortsätter hela livet att behandla en
på samma sätt som när man var sexton, tjugofem eller åtta
Som om man inte utvecklas
Jag har några sådana vänner och dem
har jag allt mindre lust att träffa
Det är mitt ansvar också att det blivit så
Jag kan i alla fall delvis välja hur jag agerar
Men det är tröttsamt och inger en känsla av meningslöshet
att vara tvungen att kämpa mot en bild av sig själv
som inte längre stämmer
När jag är bland vänner vill jag slippa det
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar