19 augusti 2011

Om svartsjukan och svidet i magen

Igår funkade inte blogger och det var så
irriterande 
Jag hade massor jag ville säga och tid, dessutom,
att säga det
Nu är en del av det inaktuellt, för så kan det ju vara ibland
att det som ena dagen känns som liv och död plötsligt inte
gör det längre

Hur som helst
Vi pratade om svartsjukan igår, min älskling och jag
Det finns massor att säga, många nyanser att måla med
För mig är det viktigt, även där, att få nyansera
Den svartsjuka jag kan känna
har helt och hållet med mig att göra
Den är irrationell och obefogad
Jag tror att jag förstår vad det handlar om
Ett: hon är en främling för mig
Jag känner henne inte, vi har aldrig träffats och
jag har därför aldrig
sett honom tillsammans med henne
Två: deras relation var passionerad och kaotisk och
det var hon som lämnade honom
Det gör att jag funderar på ett: älskar han mig lika mycket?
och två: finns det något ouppfyllt mellan dem?
Tre: han pratar om henne nästan dagligen och
ofta kan jag inte följa hans associationer  -
Vad fick honom att tänka på henne nu?
Vilket i sin tur får mig att tro att hon finns i hans tankar
i stort sett alltid
Det ligger så nära till hands att hon poppar upp

Såhär kan jag grubbla runt
Och jag avskyr det!
Jag vill inte vara svartsjuk, jag har levt med en svartsjuk man
och vet hur vidrigt det är
Jag vet också att det inte finns något skäl att oroa sig
Kloka jag vet det
Men ändå kan oron gnaga och bita sig fast

Han lyssnade
Förstod
Berättade
Jag fick svar och har nu ännu mer att lägga bakom
när jag talar om för mig själv att det inte finns något att
oroa sig för

Det enda som jag inte förstår är varför
han pratar om henne så mycket
Där hängde jag inte med

7 kommentarer:

Anonym sa...

Mmmm... Jeg ser den. Man kan undres hvorfor han snakker om henne hele tiden, ja. Jeg tror jeg hadde reagert, jeg også.

Jeg snakket mye om min x i begynnelsen av mitt nyr forhold. Men det var fordi ting var vanskelig i forhold til barn osv. Og han er et sant helvete å ha med å gjøre. Hans daglige mål var å gjøre livet surt for meg. Men det er kanskje ikke på den måten han snakker om henne?

Fortfarande lycklig sa...

Åh, en ny läsare tror jag! Välkommen!

Han säger att han har ett behov av att bearbeta relationen med henne, eftersom den på många sätt var så jobbig. Att han gjorde det med sin förra flickvän och att han på nåt sätt då bara fortsätter göra det. Jag tror honom, men får inte ihop det riktigt. Mycket av det han berättar är vardagliga och lite ointressanta saker, sånt där som jag inte riktigt har nåt behov av att veta. Vilket får mig att undra varför han går runt och tänker på det. Jag måste prata mer med honom om det!

L sa...

Jag förstår din oro. Kanske har han inte kommit över allt som hände och därför finns hon fortfarande kvar och behöver bearbetas bort genom att han pratar om henne.
Det är ju egentligen ett väldigt gott tecken att han inte håller det för sig själv och grubblar, utan istället delar det helt öppet med dig. Det skulle han nog inte göra om han fortfarande hade känslor för henne.

Anonym sa...

När man snackar om sitt eller sina ex med sin nuvarande partner i tid och otid så inser man inte att det är respektlöst och helt irrelevant för den nya relationen. Oavsett om behover finns att bearbeta det tidigare förhållandet. Det är inte dig han ska prata med om sådant i detalj annat än att säga att han har ett sådant behov att bearbeta det.

Han kan prata med en oberoende person, proffs om han behöver det.

Inser du att din magkänsla att det inte riktigt är schysst att göra så här mot dig, stämmer?

Inser du att din oro och svartsjuka visst kan vara befogad? Även om han inte vill vara med henne igen och det är dig han säger att han älskar, ger han sig själv och henne en stor plats genom att berätta om deras tidigare liv. Man ger väl den man älskar den största platsen.

Dra en sund gräns!
Lätt att göra mot den som är medvetet elak men svårare mot den som kanske inte är lika medveten.

Fortfarande lycklig sa...

L: du har helt rätt, just så tror jag att det är. Och jag är som sagt inte orolig på riktigt alls. Det är bara en väldigt jobbig och ovan känsla, som har helt och hållet med mig att göra.

Anonym: Jag håller inte med om att det saknar relevans att prata om sina ex. De är ju en del av ens liv och har varit med om att göra en till den man är. Det vore, som L söger, märkligare om han INTE pratade om henne/dem. Det är inte heller så att han är så påverkad av relationen med henne, fortfarande, att han behöver hjälp att bearbeta. Mycket är nog bara gammal vana, och det är som sagt mitt problem och inte hans. Men såklart är det så att man ska anpassa sig, till viss grad, till den man lever med. Ska och vill. Det, som så mycket annat i relationen, är en avvägning. Att få vara sig själv men inte atyt få lov att såra.

Gneis sa...

Ny leser, ja. Takk. Jeg tror jeg blir her :)

Fortfarande lycklig sa...

Ja, gör det! Bli kvar här! Du är väldigt välkommen!