20 augusti 2010

Omtanke

Gårdagens deppsvacka är utbytt mot
trött handlingsvilja
Jag har varit sjuk,
eller är fortfarande,
men på väg upp ur koman

Jag blir ofta gråtledsen när jag är sjuk
Vill bli ompysslad men inte med tillhörande
skuldbeläggande
Vill vara ifred men med folk nära
Ligga i sovrummet och höra familjen
Det är perfekt
Men det går ju inte när man är särbo
Då är det ensamt och tyst
tills de kommer och fyller allt utrymme och det blir
jobbigt

Mannen har en tendens att vara avig när han ska pyssla om
Som om han tar ut nån slags bristande tacksamhet från mig
genom att vara avmätt och liksom kasta åt mig hjälpen
Det gör mig ledsen

Jag går igång på omtänksamhet
Det är en av de finaste egenskaper jag vet

Minns hösten med Barista, just hans omtänksamhet
Hoppas att han snart hittar någon
att slösa den på

Inga kommentarer: