Jag vilar mina trötta ben och förundras över
hur vacker natten var när jag ensam gick hemåt
utan att vara rädd
ett dugg
Dag två börjar nu
Dag två av underbara och tröttande Way out west
Jag orkar egentligen inte alls sånt här
Ben och rygg skriker i protest efter alla timmar
av stående rakt upp och ner
Det var för lite dans
Jag vill ha dans!
Annars var det bra
Yngstan hos barnvakt
De stora hos pappan
Tom lägenhet att komma hem till
Sova länge
Frukost all by my self på balkongen
Låg musik
Recensionerna
Nu börjar dag 2
3 kommentarer:
Jag var där för ett par år sedan, för Grinderman, Sigur Ros och Sonic Youth. Det var roligt, maffigt. Men i år såg jag inget som lockade. Antingen var det året en fullträff för mig, eller så har WOW tappat formen.
Låter alldeles underbart! :)
Caroline: jag har varit med varje år och har insett att jag gillar det oavsett vilka akter som bokats. För hela grejen: musik man inte kände till innan, musik man älskat länge, vännerna, festen.
Wettex: det är det, alldeles ljuvligt och omöjligt att motstå. Men också vansinnigt tröttande. Såhär dagen efter vill man mest dega i soffan.
Skicka en kommentar