11 april 2011

Tårar på bussen

Måndag morgon
Kalender vid frukosten
När ses vi?
Inte imorgon för då...
Och inte på onsdag för då...
Och på torsdag ska jag...
Och i helgen har vi barnen

Om en vecka alltså?

På bussen till jobbet
Älsklingen bredvid
Huvudet mot rutan, boken i knäet, Muse i örat
Tårar som inte fick synas
Jag blev totalt överraskad av min egen reaktion
Jag som förut sökt ensamheten och letat dagar att vara ifred
Som tackat nej och värjt mig
Sitter plötsligt och gråter på bussen
över att inte ses
Skamset
Jag vill klara mig själv, tycker ju om att vara ensam
Det är nytt detta. Också
Jag vill ha vardag och inte vara ensam alls
Jag vill inte skiljas för en vecka utan
Det är ovana känlsor för mig - att vilja vara med honom
hela tiden

2 kommentarer:

Caroline sa...

Passar det inte att ses när ni har barnen då? Ändå?

Fortfarande lycklig sa...

När den ena av oss har sina barn ses vi. Men när båda har det är det svårt att ses mer än typ över en middag. Hänga hela helgen funkar inte. Vi bor inte i samma stad och barnen är delvis i olika ålder.