Jag träffade min exman idag
Jag var nervös innan, magen värkte så som den kan göra
när den vill markera att det är obehag på gång
Men det gick rätt så bra
Han var normal
Jag tror att jag också var ganska normal
Det är så konstigt
För bara lite drygt ett halvår sen var han den människa
som stod mig närmast
Som jag - fortfarande, jo! - trodde ville mig väl
Som oavsett vad alltid skulle respektera mig som sitt barns mamma
Som nu har visat helt andra sidor
Jag känner mig så klar med honom som man någonsin kan bli
Jag är på andra sidan
Jag har inget behov av att smutskasta honom,
överdriva hans dåliga sidor eller fastna i beskrivningar av då
Jag är inte där längre
2 kommentarer:
Det måste vara skönt, att känna att allt det där skavande tärande är något som inte längre behöver vara ditt nu bara för att det varit ditt då. Om ett tag kommer du nog kunna se vad ni hade för kvaliteter ihop och förhoppningsvis kan ni hitta ett sätt att hantera framtiden på som inte innefattar magont och som är så neutralt och trevligt som det kan och behöver vara för att man ska sköta ett gemensamt barns uppväxt. Nu har väl infektionen lagt sig, du står hel och ren inför framtiden. Att älta hans person så som han var med dig kommer inte att ändra honom idag.
Ja, det är väldigt skönt att vara i en relation som är värmande och stärkande. Att vara med en man som vill mig väl, som visar mig respekt och som älskar mig för den jag är och inte vill göra om mig.
Såren är inte helt läkta ännu men jag blir mer och mer hel.
Du har helt rätt i att det inte finns någon poäng med att älta min exmans DÅ, hurdan han var mot/med mig. Jag försöker verkligen fokusera på mig själv och mitt nu och undvika att hamna i beskrivningar av HONOM. Jag tror att jag lyckas bättre än han med det...
Vi kommer nog att kunna vara bra föräldrar ihop men mer än då känns oerhört avlägset som det är nu. Och det gör mig inget alls.
Skicka en kommentar