Hur ser lycklig kärlek ut?

Vad är det som gör att en vet att detta, det är bra?
Är det frånvaron av nattliga gräl?
Att en inte gråter mest varje dag?
Och att en inte har ont i magen av oro?

Är det självklarheten och det lätta?
Eller är det värmepirret i magen när en tänker på honom?
Är det oron när han är ledsen, all värme en vill ge?

Jag tror att det är allt det och mer därtill
Banalt eller inte, att vara lycklig i kärleken är bättre
på alla sätt jag kan komma på, än att vara olycklig
Skit samma om det är kul att läsa om det eller inte

Just idag är jag dock en sorgsen människa
En person som har betytt oerhört mycket för mig
dog tidigare idag
Sov i ro lilla du och tack för allt du lärde mig