Nu har jag shoppat till tröst (funkar)
Ätit god lunch ute
Skrivit dagbok, med penna på papper (viktigt)
Jag tror att det är såhär:
Jag är ovan
Jag är van vid mer uppmärksamhet och kontakt
Jag var fruktansvärt trött på det när jag var i det
men samtidigt är jag ovan vid att vara utan det
Och jag vet inte vad som är jag-jag och vad som bara är
jag-som-en-reaktion-på-exmannen
Vad vill jag, liksom?
Detta funderar jag på en hel massa
Det tar längre tid än jag trodde att lämna och vänja sig
vid nåt nytt
Stor kärlek räcker inte
Det krävs tid också
2 kommentarer:
Visst är det svårt att veta vad man vill och gillar som inte bara är färgat av vad man varit med om tidigare?
Det är svårare än jag trodde! Allt gammalt är inet skit och allt nytt är inte bra. Jag inser att jag inte tycker om att känna mig genomskinlig.
Skicka en kommentar