17 november 2010

Trött men lycklig

Jag har tappat skrivlusten lite
Pendlar mellan varm lycka och kärlekstrygghet
och ledsenhet över hur Exmannen bär sig åt
Han öser på om hur det varit, kommer med
farhågor som kanske inte helt saknar grund,
men som är groteskt överdrivna
och dessutom helt onödiga
Det är inte min uppgift att lösa hans ängslan åt honom

Jag vill inte matas med detta mer nu!
Min ambition - och det vet jag ju att kan fixa -
är att vara en smidig och juste vv-förälder
tillsammans med honom
Jag vet att jag kan, tillsammans med Exet går det utmärkt
Vi bråkar aldrig, vi hjälper varann, vi löser saker ihop
och barnen är trygga i det
Sen tycker vi olika om en del saker, men det är ok
Vi lägger oss inte i varandras privatliv

Så vill jag ha det och jag ska göra min del
för att det ska bli så

Mest av allt är livet ändå fint och fullt med kärlek
Till Min älskade (och från)
Till barnen (och från)
Till vännerna (och från)
Det räcker långt, långt

Inga kommentarer: