Mitt liv förändras snabbt och det känns både spännande
och lite läskigt
Magen säger att detta är bra, på alla sätt och vis
Jag känner mig helare och tryggare än på evigheter
och samtidigt är det nytt, med allt vad det innebär
Det är ovant, det är nog mest det
Att han är så fin, så lugn, så god
Att allt med honom är så lätt
Han läker mig
Igår vågade jag berätta lite försiktigt om alla sår
jag har efter åren med Exmannen
Hur min sexualitet skadats
Hur rädd jag är
Han tog det just så som jag hoppades
med lugn, ömhet och en stor vilja att finnas där
Han är den finaste!
Exmannen kör sin skuldkampanj
Jag fattar att det handlar om projicering av hans egen
ångest
Jag försöker vara lugn och tålmodig och tänka
att det kommer att visa sig att detta går bra
Jag får stöd och pepp från alla håll
Det är så värdefullt!
Ändå blir jag ledsen
Att nån som för bara några veckor sedan
påstod sig älska mig
nu är så taskig...
7 kommentarer:
Han älskade dig nog inte. Det var en konstig relation ni hade. Att nämna det ni hade och kärlek i samma mening är så det skär sig. Ja, om jag får tolka bloggen från ett par år tillbaka. Det var något annat han gjorde. O
ch taskig kommer han nog att vara. Han tycker att du är taskig. Egentligen är nog inget annorlunda ifrån när ni var ett par. Ni var nog taskiga då med, men det var svårare att se eftersom ni både mitt i allt det underliga av någon anledning ville lappa ihop samtidigt som ni bräckte isär.
Kanske att man bara kan bemöta det hövligt och sköta så mycket som möjligt så kortfattat som möjligt. Göra så få saker som möjligt till saker möjliga att diskutera. Ni behöver inte reda ut så mycket, tror jag. Blir ni vänner så sker det automatiskt, men inte samma månad, eller ens samma år, som ni gått isär.
Så tror jag. Jag tror alltid så himla mycket jag - konstigt va ;)
Jag hittade er när ni var ett par.
Det som gjorde att jag värjde mig var att jag hela tiden upplevde det som att du var i underläge. Kanske någon sorts flashback där, jag vet inte.
Nu känns du som en egen person. Egen vilja och egen önskan. Det är fint.
Innan upplevde jag det som att han dominerade dig. Det tycker inte jag är bra. Man ska göra saker av egen fri vilja och inte för att man har krav på sig.
Jag tror du ska fortsätta på din egen väg. Jag tror du är klok nog att bryta och ta ett annat håll om du behöver det.
Och, jag är glad för din skull. Att se dig blomma är fint.
Kram!
Caroline, du tror och tycker en massa BRA saker. Det är trösterikt att läsa dina kommentarer eftersom du bekräftar för mig att det jag tänker inte är helt way out. Jag tror inte heller på att man kan bestämma att man ska vara vänner. Man kan bestämma att man ska försöka vara sams och behandla varandra juste och det är där min ambition ligger.
Om det han kände för mig var kärlek så betackar jag mig. Nu vet jag hur det känns att vara älskad för den man är och det är en HELT annan sak än det han bjöd på. Den varma vila jag känner med min nya pojkvän är så väsensskild från allt vi hade.
Livet just nu:
Ja, han dominerade. På många sätt. Jag lät honom göra det och nör jag vaknande upp och insåg vad som hände var det för sent. Kärleken och respekten hade tagit så mycket stryk att jag slog över över och behandlade honom illa, som hämnd, som sätt att göra mig fri och få lov att vara min egen. Nu är jag min egen. Mig själv tillsammans med en annan man som ger mig allt det jag behöver och vill ha. Vilken skillnad det är!
Men glöm inte att du och din nya pojkvän inte har gått igenom något tufft tillsammans än. I början är väl båda alltid sina bästa jag och man går in i ett lyckorus.
Det är sedan, när vardagen tar vid som det inte alltid är lika rosenrött. Det är det väl knappast i något förhållande.
Men att jämföra ditt nya med det gamla blir lite som att jämföra äpplen och päron för mig om du förstår.
Jag håller med någon här ovan som skrev att ni verkligen skadade varandra, du och ditt ex. Båda två. Ni har säkert lärt er massor och du kan bestämma vad du vill ta mig dig av dig själv in i ditt nya liv, och vad du lämnar bakom dig.
Att exmannen inte beter sig som du önskar får du nog räkna med. Tror han känner exakt på samma vis för dig. Tiden får utvisa om ni kan bli vänner, men mycket tyder väl på att det kan bli så. Har fått uppfattningen att om man skalar bort allt som har med er som par att göra, så trivdes ni att göra saker ihop, diskutera osv..
Kram och lycka till!
L: Visst är det så att vi är nya för varandra, vi har just hittat varann som par och håller på och lär känna varann nära. Och visst fanns det mycket som var bra med Exmannen också, som tenderar att komma i bakgrunden nu.
Men. Det dåliga går inte enbart att härleda till de senaste åren och skyllas på att vi hade varit tillsammans länge. Det började ganska omgående när vi hade träffats, att han klagade och tjatade, att han visade att han inte var nöjd med mig så som jag var. Att han tog över mig och satte ribban för hur både jag och relationen skulle vara. Jag tror inte att han kommer att agera likadant med nästa kvinna han träffar, för jag tror att han har lärt sig nåt. Men mellan oss är det för sent sen länge, det tog bara tid för mig att inse det.
Kram!
Stor lyckatill idag!! Kram
Så mycket klokt det står här ovan.
I rest my case.
Skicka en kommentar