Det är så konstigt
Hur man vänjer sig
Vad man vänjer sig vid
När man är på andra sidan inser man
hur galet det varit
vilka saker man tagit för självklara att stå ut med
(Ja, man tänker ju inte ens stå ut)
Som att ens brister (eller "brister") alltid är uppe till diskussion
Alltid ska ventileras
Nu är jag på andra sidan
och måste inget sånt
Nog för att Exmannen gör sina försök att tvinga mig
till att älta hur jag är och hur jag ser på saker
med honom
Men ha! det vill inte jag
Och nej! det behöver inte jag
Det är en jävligt skön känsla
Det finns nån som jag så otroligt mycket hellre
pratar med
om allt och mer
Om mina dåliga sidor också
Jag är inte rädd längre
och inte liten på fel sätt.
Med honom är jag både stor och liten
på rätt sätt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar