4 november 2010

Det kanske inte går

Det verkar som om han har fattat nu, Mannen
Nej, så kan jag ju inte kalla honom!
Vad ska han heta nu - när han inte är min man
längre?
Exmannen?
Ja, det får duga så länge

I alla fall, jag tror att han har fattat
att jag inte tänker terapeuta honom och att jag
är trött på att älta det som vi hade och gjorde
mot varandra
Det är liksom inte läge längre
(det var det ju inte förut heller i och för sig)

Nu skriver han i ett mail att han
dels inte vet om han kan förlåta mig
vilket jag tycker är sorgligt såklart, men om det nu är så
så är det bra att han erkänner det
och dels att han fattar att jag tycker att det är jobbigt
och faktiskt inte vän-igt att fortsätta jaga mig
med anklagelser

Om vi ska vara vänner nu på andra sidan måste vi bete oss
som vänner båda två
Som vilka vänner som helst
Och det kanske inte går

2 kommentarer:

Caroline sa...

Jag tycker inte att man behöver diskutera hur man ska vara vänner och under vilka premisser. Sådant ger sig. Man kan ha som enda ambition att samarbetet med gemensamma barn ska fungera. Resten visar sig i framtiden.

Fortfarande lycklig sa...

Jag tycker som du, att de får väl ge sig. Så där håller man ju inte på och riggar med andra vänner. Föräldrar är vi och det ska funka, där finns det regler att hålla sig till, men i övrigt får det bli som det blir tycker jag.