Idag när jag sa ifrån - igen - att jag
blir ledsen över allt tjafs om mina barn.
Och att nåt
gick sönder lite grann när mina barn
inte var välkomna på semester med Mannens familj
förra året. När vi firade
att hans mamma fyllde jämt.
(Svepskälen var många. Det skulle bli för trångt
i stugan. De är ju så mycket äldre. De
skulle inte få kul. Och sånt. Trams.)
När jag sa det.
Då trodde han att jag var på väg att
lämna honom igen.
Herregud.
När ska han fatta att
Jag. Är. Här.
(Frågetecken)
Det är nog inte idag ska ska ta upp det där
med vänner.
2 kommentarer:
Äpplets råd kan ju följas..... :-)
Det förstås. Jag kan knipa om saker jag med. Men det vill han inte att jag ska. Han vill veta vad det är jag funderar på och vad jag blir ledsen över.
Det som hände i samband med den där resan är utagerat, men det var nåt som startades där. Och det är viktigt eftersom det är en massa annat som är på samma linje.
Skicka en kommentar