Veckoända

Jag längtar efter helg så att jag håller på att gå i bitar nu. Veckan har varit slitsa: De två senaste veckorna, till och med. Långa fullmatade dagar, möten högt och lågt och en helg utan min älskling gör att jag nu när det är fredag eftermiddag knappt står ut med att vara på jobbet. Snart snart får jag ta bussen hem, bara ett möte kvar! (Vem fan lägger ett möte fredag eftermiddag? Jaså, det var jag själv som bokade det? Ok...)

Helg nu är så väsensskilt från helg då. I princip inget är likt. Harmoni och tid både tillsammans och för sig själv. Lugn och glädje. Mat och vin, prat och kärlek. Allt inbäddad i värmen från hans tillåtande kärlek. Jag har det så himla bra!