Igår fick jag ett mms: Ett foto av en hand som håller en nyckel. Äldstens hand och dito lägenhetsnyckel! Nu flyttar hen! På riktigt. Det känns bra och vemodigt på samma gång. Min förstfödda, fina stora lilla människan är vuxen nu och ska börja bygga sitt eget liv, på allvar. Vi kommer att få en annan relation. Det är slut på "gå och borsta tänderna nu och sänk musiken så att jag kan sova" och frågor om när hen kommer hem och om hen ska äta med oss eller inte. Nu blir livet ett annat. Det kommer att bli bra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar