Jag har känt mig lite låg ett par dagar, trots solen och värmen som äntligen återvänt. Barbent i sommarklänning, det är en bra grund för att må bra. Och det gör jag ju, i grunden. Ändå är det något som känns lite tomt. Det är jag själv som ska fylla mitt liv med innehåll och där brister det inte - snarare är det väl så att jag inte får plats med allt jag vill. Eller, jag får inte till det.
Det är nån slags otålighet jag känner tror jag. Frustration över att saker går sakta och är för lite. Jag vill att allt ska matcha min aptit. Jag vill skriva massor, bli sedd och ändå inte störd, träffa alla och ingen. Älska och vila och resa och vara hemma. Det är vår i kroppen, fjärilsfladder och lust att komma loss. Gå i gräs, bada naken, dricka vin på klipporna och känna mig som toppen av allt.
Jag tänker med visst avund på kvinnor som kan slå sig till ro med att de ser ut som de gör och liksom inte är mer. Som inte längtar så. Som finner sig och tycker om sin vackra insida. Jag kan inte. Jag är fortfarande fem år och drömmer om att vara en prinsessa. Mitt i allt intellekto-läsaböcker-prataallvar som jag också är. Som jag mycket mer är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar