Det är mitt i natten. Ett barn, som inte längre är ett barn utan en stor flicka, kommer och väcker mig för att det är en spindel borta vid bokhyllan och jag kan inte sova du måste ta bort den för tänk om den kommer fram sen när jag sover och kryper på mig och helst vill jag sova i din säng snälla mamma får jag det fast då måste lampan vara tänd för annars kan jag inte somna.
Då är jag inte milda mamman med honungsrösten. Då är jag arga mamman med surhesa rösten, trollfrisyren och mullvadsögonen. Jag är så trött på att inte få sova, det här är inte okey, fräser/väser jag och skäms bara lite över att jag skuldbelägger. Orkar inte vara snäll och len.
Det slutar med att jag lägger mig i hennes säng. Ser inte en enda spindel men somnar inte heller.
Dagen som började klockan sex och som heter måndag är kallblåsig, grusögd och mobiltyst. Och full av märkliga arbetsuppgifter på för sena och obegripliga underlag.
Jag vill ha ledighet. Jag vill ha värme. Jag vill ha sol och kärlek.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar