Vad segt det är med vardag!

Älskade vänner och älskad pojkvän har förgyllt min helg. Och nu är jag inte alls sugen på vecka. Jag vill ha mer helg och mer ledighet. Det blir lätt så när det händer mycket på kort tid, att jag inte riktigt hinner med. Jag är så intensivt i nuet och njuter av det som händer att jag inte vilar. Och så kommer måndag morgon som en baksmälla. Jag sitter och tittar på en text som ska redigeras men jag har liksom inget att säga ännu. Det är tre timmar sen jag vaknade men jag är ändå inte vaken ännu. Mer kaffe behövs, tror jag minsann.

Massor av saker kommer ikapp när jag träffar Genus, så är det alltid. Hon är min innerligaste vän, den som vet allt och som har tillgång till hela mig. Med henne kan jag prata om allt som intresserar mig, som är viktigt i mitt liv. Jag brukar säga att man inte kan ha en vän till allt, att man inte kan räkna med det. Men henne kan jag ha till allt. Allt som är viktigt och väsentligt funkar med henne.

En extra bonus och verkligen ingen självklarhet är att alla funkar med alla när vi träffas, vi fyra. Genus' man är en superbra person som jag verkligen tycker om, min pojkvän har kommit in helt rätt och allt är bara lätt. Jag är ovan vid det, att alla tycker om alla och att ingen brer ut sig på andras bekostnad. Och att jag inte marknadsförs. Det är så vilsamt att vara med dem!

Nu längtar jag lite grann efter sommaren, att träffa dem igen. Fasen alltså, att de finaste vännerna ska bo så långt bort!