Det regnar i min stad idag och jag har så jävla ont i ryggen
att det känns som om jag ska gå av på mitten
(Nej, det finns inget samband mellan regnet och ryggen)
Det hugger till vid varje oförsiktig rörelse, så jag rör mig
som en sengångare
Långsamt, långsamt
Det finns en del att göra idag och det går inte ihop
Jag vill gå omkring långsamt och ligga ner emellanåt
Inte sitta, helst
Jag blir lite grinig av smärtan, disträ liksom
Orkar inte riktigt lyssna när Yngstan pratar på om
Justin Bieber och annat spännande
Vill försvinna i ett bomullsmoln av icke-ont
Men jag är glad samtidigt
Mitt ensam-jag har kommit tillbaka till mig
Och det är verkligt fint
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar