3 juni 2011

Min kropp och jag

Det är så konstigt det där med utsidan
Att den på ett sätt inte spelar någon roll alls och samtidigt
ändå gör det
Jag tänker inte på hans utseende, han är ju han
Men han är den finaste och jag är väldigt attraherad av honom
(Helheten, såklart! Bara utsidan vore ju inget att ha om inte
insidan var så fin. Men ni fattar)
Hans ögon, händer, leende, hans sätt att stå och gå, hela han
Och doften! Hans hud luktar man och nyfödd bebis på samma gång
(Nej det låter kanske inte så sexigt, men jag kan inte förklara det bättre)

Min egen utsida har jag ett mycket kluvet förhållande till
Jag har lätt för att känna mig fel och obekväm
Jag är min tuffaste kritiker när det kommer till kroppen
och jämför mig ständigt med andra
Jag är för lång, för tjock, för okvinnlig, för sportig,
för barnsligt klädd, jag har för små bröst, för stora fötter...
(ja, jag kan hålla på ett tag till, men det finns ingen poäng)
Jag dömer inte andra, jag dömer mig själv
Alla andra är snyggare än jag

Allt det där finns med mig och särskilt när jag är mitt privata jag
På jobbet kan jag lägga det åt sidan och vara mitt jobbjag, då
spelar utsidan inte alls lika stor till
Men i sociala sammanhang i privatlivet är det en annan sak
All egoboost jag fick av min exman har spelat roll, den gjorde mig
på ett sätt mer trygg, men också van vid att bli sedd och bedömd
Att bli betygsatt
Nu har jag tagit den rollen själv
Jag har en del att jobba med
Där också
Bli snällare mot mig själv

2 kommentarer:

Caroline sa...

Jag tror att många bär på samma eller liknande kritik mot sig själva som du gör. Jag är också väldigt dömande mot hur jag ser ut. Mina ben, de duger ju knappt och ansiktet är väl rätt tråkigt och bakdelen kanske skulle ha putat mer? Brösten är små men sitter i alla fall fram... Jag tror inte att det så mycket är våra män eller exmän eller så där generellt som ger oss dessa knepiga föreställningar om vad som skulle vara rätt utan hela samhället. Alla magasin, allas fraser. Jag ställer mig till exempel mycket tveksam till det där med att sola solarium. Folk säger att de gör det för att se fräschare ut men jag kan inte komma på något som är fräscht med fejkad bränna. Dessutom syns det oftast att den inte kommer från sköna dagar ute och annat som faktiskt kan vara riktigt fräscht. Brösten ska vara stora och man ska göra om dem, större. Just nu är jag påklädd ganska så förlikad med deras storlek och jag har slutat att använda push up, för varför skulle jag vilja bidra mer och få andra att tro att de har större? Jag kanske växlar till en annan syn senare, men nu väljer jag BH:Ar helt utan byglar och vaddering och jag kan se att det ser sexigt ut för mig med mina toppar.

Fortfarande lycklig sa...

Jag är säker på att massor av tjejer (och killar också) känner likadant och självklart kommer är det inte bara konkreta personer som får oss att se kritiskt på våra kroppar. Det är ju en hel industri som lever på att människor känner sig missnöjda med sig själva.

Jag gör mitt bästa för att tänka att det dels inte spelar så stor roll hur man ser ut och dels att de som älskar mig tycker att jag är fin som jag är. Det går bättre vissa dagar och sämre andra. På festen som jag skrev om gick det sämre.