Jag har det så bra! Ibland tänker jag att jag har fått uppleva det finaste som finns och att jag skulle kunna leva på det resten av livet om det värsta skulle inträffa - om något skulle hända som tog min älskade ifrån mig. All den kraft, lycka och värme som han har gett mig, som vi har skapat tillsammans, skulle räcka för alltid. Jag skulle aldrig kunna leva med någon annan, han skulle bara bli en blek kopia.
Det är förstås inte sant att jag skulle kunna vara lycklig och stark resten av livet, för alltid mättad av det jag upplevt de senaste två åren. Men det är sant att inte ens kan tänka mig, någonsin, att jag skulle vilja ha någon annan. Det går inte. Det är vi och jag kommer att vara hans för alltid oavsett vad som i övrigt händer. Vi eller jag ensam, det är alternativen.
Man kanske inte måste känna så för att ett förhållande ska fungera, jag vet inte hur det är för alla andra. Men jag vet att jag måste känna mig vald, önskad. Jag måste vara nummer ett i nuet. Vad som händer i hans liv om jag t ex skulle dö kan jag inte ha synpunkter på. Jag funderar inte ens på det. Jag hade lite svårt att landa i känslan av att vara hans nummer ett, där i början. Han hade två relationer bakom sig där han hade blivit lämnad, han pratade mycket om båda dessa ex och jag hittade inte riktigt min plats. Jag vacklade mellan att känna mig älskad och sedd (när vi sågs var jag aldrig orolig) och att hemfalla åt grubbel över vad han kände för dem. Om han älskade mig lika mycket, om han hellre skulle velat- och så vidare. Det tog ett tag för mig att lita på hans känslor (honom litade jag på från start) och jag kan fortfarande ibland undra och behöva bekräftelse.
Allt detta ställs i bjärt kontrast till vad en av mina bästa vänner - Äpplet - upplever just nu. Hon lever sedan drygt ett år med en ny man och hon har hela tiden känt att han är lite distanserad. De har kul ihop och allt är bra i vardagen men han har t ex aldrig sagt att han älskar henne. Häromdagen berättade hon för mig att han har sagt att han skulle gå tillbaka till sitt ex (hans barns mamma) om hon ville ha honom tillbaka. När Äpplet säger till honom att hon blir ledsen fattar han ingenting. Det kommer ju inte att hända! Exet vill ju inte ha honom tillbaka! Och därmed gör det inget att han fortfarande skulle vilja ha henne? Jag blev så häpen att jag höll på att sätta kaffet i halsen. Hans resonemang är fullkomligt obegripligt!
Äpplet har - åtminstone tillfälligt - slängt ut killen och funderar, grubblar högt med vänner och inväntar någon slags bevis på att han fattar att han måste visa att han menar allvar. Att hon inte kan leva som hans tröstpris. Och jag känner en enorm tacksamhet över att tryggt känna att jag inte är nummer två.
6 kommentarer:
Mycket bra att hon har slängt ut honom. Verkligen. Vilken idiot. (Och ja, blablabla, han har säkert goda sidor också, men uppenbarligen är inte en av de sidorna empati.)
Vilket svin! Han kan ju inte vara alldeles klok i huvudet.
Självklart ska man känna sig som nummer ett!
Jag känner som du i min relation, det gör vi båda. Det är Mannen eller ingen. Att få ha upplevt det här är en lycka som jag inte trodde fanns.
Jag kan bara hålla med! Har tänkt massor på henne under dagen idag och blir bara mer och mer övertygad om att han är en känslomässig krympling och att hon måste rädda sig själv undan honom.
Och parallellt med det är jag så glad och varm i kärleken och känslan av att vara verkligt älskad, vara hans etta.
Att han ens berättar det för Äpplet tyder på att han varken har empati eller rätt känslor för henne. Alla är värda att känna sig som nummer ett i sin relation.
Ush vilken hemsk person! Jag hade blivit så sårad om jag fått höra något sånt. Att vara med honom i brist på den han egentligen vill ha funkar inte.
L: Hon pressade väl honom lite, eftersom hon har gått och undrat om han är klar med sin förra relation, eftersom han verkar så distanserad och inte säger att han älskar henne. Visst kunde han ha ljugit, men det hade ju inte varit så schysst heller.
Hej vänner, detta är mitt vittnesbörd. Jag har varit gift i 5 år och vi bor tillsammans i 9 år. Vi var skilda i 4 månader. Han vill lämna och vill inte rädda vårt äktenskap. Vi var ett fantastiskt par (åtminstone jag trodde på det) och bråkade sällan. Några månader innan han åkte hemifrån var han så inaktiv och sov mycket. Jag insåg att han hade en känslomässig koppling till någon, och jag bekräftade att han var attraherad av henne. Sedan sa han att han inte längre var kär i mig och att han inte kunde leva med mig. Jag bad, grät och så vidare i månader. Jag behöver verkligen hjälp och jag vill ha tillbaka min man. Jag surfade på internet när jag såg en kvinnas vittnesmål om att Dr. Alaba var en underbar trollkarl som hjälpte till att bota myom, och hon kunde tvinga sitt eget barn att återfå sitt lugn hemma. hon skrev hans kontakt och jag kopierade honom, först misstänkte jag den här kontakten, men jag behöver verkligen en permanent lösning på mitt problem, så jag skickar honom ett meddelande som förklarar min situation, han sa till mig att se till att min man kommer tillbaka om jag har att bete sig så som han påpekade för mig, jag gjorde allt han sa till mig, och den fjärde dagen fick jag en ursäkt från honom om att han inte visste vad som var fel på honom, samma kväll återvände han hem och bad för alla hans synder och eftersom vår kärlek och äktenskap har blivit starkare, vill jag tacka den store magikern av trollformler Dr Alaba för hans goda arbete och lycka i livet igen. Om du har samma familjeproblem eller andra problem, kontakta Dr Alaba idag på: dralaba3000@gmail.com eller kontakta honom på WhatsApp och Viber på detta nummer: +1 (425) 477- 2744 Kan utföra alla trollformler du tror att jag jag ett levande vittnesbörd ................
Skicka en kommentar