10 december 2010

Jag är så kär!

Min älskade och jag har varit på jobbresa
Jag har suttit i publiken och sett honom tala
Att få titta utan att han tittar tillbaka
är lite speciellt
Hela hans kropp, hans rörelse, gester
Han är den finaste, vackraste

På kvällen gick vi till ett lokalt hak och drack ett glas vin
Vi kunde varit var som helst för vi såg bara varandra
Det var en magisk kväll
Det finns inga ord som kan göra de där timmarna rättvisa
Han och jag; ögon, munnar, prat, armar, kärlek i ren form
Vi var i en lyckobubbla och jag kände att allt blev ännu lite större
Jag trodde inte att det var möjligt, men efter igår kväll
älskar jag honom ännu lite mer

Och inatt
sov vi på hotell för första gången
(det är många första gången när man bara har varit ihop
i en månad)
Det var fint såklart, det med, att somna nära i en säng
stor som en fotbollsplan

Nu fattas han
Nu är det tomt utan hans varma hand på mitt ben,
doften av hans hals i min näsa
Hans skratt
Hans läppar som söker mina
Älskade, älskade du!

3 kommentarer:

Caroline sa...

Det är härligt att vara sådär väldigt bubblande kär! Jag känner mig fortfarande mycket kär men det är på något vis inte lika som just i början. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är som gör att det ändras.

Fortfarande lycklig sa...

Ja, det är underbart och mysigt. Och degt bästa är att jag är nykär och bubblande förälskad samtidigt som jag vet att jag kommer att älska honom livet ut eftersom han är en så fantastisk person. Han är min perfect match på alla väsentliga sätt som finns. Det är stort och det har jag aldrig känt med någon förut.

Caroline sa...

Det är så jag känner för min bästa. Han och jag. Men saker hände och jag har lärt mig att känna det ska vara han och jag så länge det ger oss något fint. Det kan vara hela livet.