6 maj 2010

Prat

Igår lyckades vi prata ganska bra
Jag vågade säga att jag inte är lycklig i oss
och det landade
Jag borde känna mig glad över det men känner mig
mest tom

Vi står upp till anklarna i den gamla lervällingen
och klarar inte av att ta oss upp
Samtidigt tittar vi mot himlen och säger
att det kommer att bli bra sen
när alla sår har läkt och
vi kommer ut på andra sidan
Det måste ju bli bra för annars...
(den tanken vågar ingen av oss tänka klart)

Det värsta är att jag inte känner nån kämpaglöd
Jag orkar inte mer
Jag orkar inte leva i detta
Jag orkar inte lämna det

Jag vill slippa
Jag vill känna energin komma åter
Jag vill att det ska bli bra men jag vet inte hur
vad jag ska göra
vad jag kan göra
Det är inte mitt längre

Glöden
som har falnat
Hur tänder man brasan utan den?

4 kommentarer:

suziluz sa...

Du, den där lappen till familjerådgivningen. Fyll i. Skicka in. Idag. Vänta inte mer nu. Ni har försökt länge på egen hand och ni behöver få input någon annanstans ifrån.

Jag fattar att du är trött. Det är nog han också. Men ni har hållit kvar i varann av något skäl, och jag tror inte bara att det är gammal vana. Det finns kärlek kvar, men den andas inte så bra idag. Kom igen nu. Sök hjälp, och ta emot den!

Caroline sa...

Jag vet inte om det duger att ni båda väntar på en annan tid när allt ska vara annorlunda. Ni måste nog hitta något som ni vill ha och bevara i det som är nu också. Så länge som ni nu dragit det här i samma spår... Det är så synd att ni inte uppskattar varandra.

Som Suziluz säger: kanske dags att sluta invänta en lösning ni inte själva verkar kunna få till stånd, sök rådgivning.

Fortfarande lycklig sa...

Vi ska det nu. I helgen ska den fyllas i och skickas in, för detta går inte mer. Jag är så less och urkig i detta. Vill inte lämna men inte heller vara kvar. Inte ha det såhär. Det var väldigt skönt att kunna vara ärlig med hur dåligt jag tycker att det är, att detta inte håller mer nu. Hjälp kanske kan hjälpa oss.

Anonym sa...

Gud vad bra att du fick ur dig dessa ord! Jag håller tummarna för er! Att ni kommer ur det dåliga och att ni går mot något nytt och bra. Hur än det "bra" ser ut och innebär. Ni är båda två värda så mycket mer än vad ni sitter fast i just nu. Hoppas att rådgivaren är bra och kan pusha er och ingjuta hopp, lust och mod och inspirera er, var och en, att faktiskt göra den där förändringen i djupet av er själva. Inte så mycket för den andre utan i första hand för er egen skull. Att ni får prata om det inför en oberoende som opartiskt kan lyssna till all er längtan och alla era drömmar som ni har och se möjligheterna ni inte själva ser just nu. Stor kram till er båda!