Jag lyssnar på Melissa Horn idag
påmind av en vän
Hennes texter är till tröst i mitt veliga tillstånd
Jag har haft en fin helg med Mannen och Yngstan
Träffat fina vänner över mat och vin och fika
Varit utomhus en hel massa
Lyssnat på glada barns lek
Allt det där som gör livet bra
Utom
Utom att jag inte vill ha sex eller vara nära
(på nåt annat sätt än som vän)
Det gör ont i mig att se hur ledsen jag gör honom
Det gör ont i mig att känna hur fel det blir
Hans lust under täcket när han tror att jag somnat
Handens lek när ingen annan finns
Vart tar man vägen med sig själv?
Vad är det värt?
4 kommentarer:
Utom
Utom att jag inte vill ha sex eller vara nära
(på nåt annat sätt än som vän)
Har du inte redan där svarat på din egen fråga?
"...på nåt annat sätt ån som vän."
Vänner kan man aldrig ha för många. Men ett förhållande, ett äktenskap behöver och betyder mer. Om man helt tar bort sex ur ett förhållande, vad har man då kvar? Ett vänskapsförhållande, vilket kan vara nog så belönande och djupt, men de flesta vill nog ha mer av den man är gift/lever med.
Det har ju hänt då och då att du känt lusten och velat ha. Och det har blivit fint. Vad var det vid dessa tillfällen som gjorde att du fick lust?
Var det stämningen runt omkring (som ni lyckades skapa tillsammans eller bara han eller du ensam)? Vill du ha sexet på den nivån? Räcker det för dig? Eller skulle du vilja ha ännu mer av det bra sexet med honom?
Om du tänker framåt. Visst, du ska vara i nuet. Men om du ändå skulle tänka dig lite in i framtiden. Skulle du vilja att det var just ni två som hade ett liv ihop där sexet var bra? Går det att få hjälp för den biten i er relation utifrån? Jag tror det.
Men det kanske också är så att du behöver lära känna dig själv först och främst. Hur du fungerar sexuellt. Ger du dig själv det utrymmet? är det möjligt att ge dig det inom "ramarna" för en kärleksrelation där det är taget för givet och självlart att vill man och älskar så känner man också lust? Det verkar som om du nu mest går omkring och bär på en massa skuldkänslor. Det är nog ingen hit för att kunna hitta lusten. Skulle snarare säga att det dödar den ännu mer då du förlorar sexuell energi. Livskraft.
Jag tror ju att kvinnor är bra mycket komplexare sexuellt än män. Och med rätt förutsättningar och god kännedom om sig själv på det området kan nå helt oanade höjder och nivåer som många män inte ens skulle kunna föreställa sig. Men jag vet inte, jag bara tror så.
Robert: jag har svaret men ändå inte. Jag känner ingen lust men vet att den finns där. Det är smärtsamt att veta att jag vill men bara inte såhär. Vad betyder det, vad beror det på och går det att hoppas? Är det alla sår som är felet och kommer lusten att komma när de läker? Det är vad jag hoppas på. För jag tycker om att vara i hans närhet, han är en favorit när det kommer till häng. men visst vill jag ha mer än det.
Och anonym, detta är ju halvvägs mot ett svar till dig med. Det ni båda skriver är så klokt och jag tar till mig. Jag har en sexlust inne i mig, det vet jag nu. Ibland men ganska sällan vill jag ha sex med min man och då blir det ofta bra. Men alla gånger jag inte vill. När han vill men inte jag och jag bara känner "men låt mig för helvete vara!" de tär och äter. När det bara blir skuld och krav går det inte.
Jag är en skuldmagnet och det är en stor anledning till att jag är här och samtidigt en anledning till att vi har det svårt. Att jag så lätt tar åt mig och lastar mig själv. Gud i himlen som jag inte tror på vad jag längtar efter att slippa känna skuld i en relation!
Melissa Horn kommer till festivalen Putte i Parken i sommar :D
Skicka en kommentar