Hon, vännen

Jag skrev ett mail till Tonträffdalen
för att berätta att jag nu vet och för att
önska dem lycka till
Hon är ju min vän också

Svaret kom snabbt
En suck av lättnad över att jag inte var arg eller ledsen
och en önskan om fortsatt vänskap
som är hur besvarad som helst
Jag tycker ju så himla mycket om henne!

Sen skrev hon lite om hur det blev
att de inte vågade riktigt först men
att kärleken inte går att hålla tillbaka
och om självklarheten när det känns rätt

Jag kunde skrivit vartenda ord själv
Det är just så det är
Hon beskriver det mycket finare än han,
poetiskt och rent
Men oavsett ordval så är jag glad

Kärleken och vänskapen vann det här kriget
så känns det nu

Outad kärlek

Idag fick jag veta det jag redan visste
om Exmannen och Tonträffdalen
(Hon som kallades Tonträff när det var slut mellan oss
och som som blev Mumindalen när vi blev ihop igen)

De hittade varandra, det har jag anat med allt större visshet
och idag berättade han det
Jag blev bara glad för deras skull och kan inte
tänka mig en bättre bonusmamma till Yngstan

Det enda lilla orossurret som känns i magen handlar om henne
Att jag hoppas att han är snällare mot henne än han var
mot mig
Jag tror nog det

På sätt och vis känns det skönt att det gick snabbt
för dem med
Då kanske hans fördömande hånfullhet mot mig
kan ge vika
Att han kan inse att kärlek inte kommer på beställning
men att den kan komma väldigt snabbt
När man minst anar det

Helgen, helheten

En hel helg tillsammans!
Första gången vi både vaknar och somnar tillsammans
Katten ville sova bredvid och det fick han ju såklart

Vi pratar och pratar
Timme efter timme, det tar aldrig slut
allt det som vi vill säga till varandra
Vi växlar mellan fnissatacker, jobbsnack och prat om
gamla relationer
Vi pratar om film och  böcker och visar youtubeklipp
Allt är lika självklart
Sår och sorgligheter, bra och fina saker
Allt allt kan och vill vi prata om

Jag vill dela allt det som gör ont med honom
men vågar inte riktigt ännu
Det har inte med honom att göra utan med mig
Jag är rädd för vad som händer om jag lyfter på alla lock

Jag kommer att våga, det vet jag, det tar bara lite tid
att vänja sig vid att vara tillsammans med nån som visar
respekt och lyhördhet i vartenda samtal
Han får mig att känna mig trygg och hel

Miss förstånd

Av en kommentar till mitt förra inlägg 
förstår jag att det finns ett missförstånd
som går ut på att jag och min älskade
inledde vår relation innan jag lämnade Exmannen
Att det var otrohet och lögner på gång

Så var det inte alls men jag är inte ju inte så dum
att jag inte fattar varifrån det missförståndet kommer
Jag vet ju att det är vad Exmannen tror

Jag bryr mig egentligen inte längre om vad han tror
Tvärtom försöker jag skaka av mig allt vad han tror
Men jag bryr mig om vad mina läsare tror

Jag tänker inte trassla in mig i detaljer och datum
Jag vill bara göra klart hur det är:
jag hade lämnat min exman innan det hände ett jota eller
yttrades ett ord om kärlek och framtid mellan mig och han
som nu är min pojkvän
Det var inte för hans skull som jag lämnade Exmannen
(det kanske kan vara svårt att ta in men så är det)

Basta!

Gnällspik?

Det är så intressant hur saker kan vändas uppåner
Exmannen mailade mig för att fråga om en tröja
som han trodde skulle finnas hos mig
Jag svarade att ja, den finns här, jag trodde att jag hade fått den
eftersom du inte använt den på flera år
Nej, det var inte hans mening svarade han
Men den gamla ollen som han köpt i England
och som jag fick när vi just hade träffats, den var min
Tack, uppriktigt, svarade jag. Den är fin och bär på minnen
från när det var bra
Så du tycker att det har varit bra nångång, undrapåstod han

Jag förklarade att det klart att jag tycker det
Innan hela kaoset började för fyra år sen
Och inemellan sen dess har vi haft det bra
(Jag kände att jag ville säga det, mest för min egen skull kanske
För det är inte så kul att tänka på att jag stannade så länge
i nåt som fick mig att må dåligt)

Han kontrade med att det var kul att jag sa nåt positivt
jag som annars bara klagat
Jag som varit en jävla gnällspik i fyra år
(Hoppsan - vilken sammanfattning!)
Medan han varit glad och optimistisk och försööökt

Jo men tjena!

När jag sa att jag tycker att vi borde gjort slut för tre år sen
för det är vad jag tror -
då slutade vi älska och respektera varandra -
kom det ett långt mail som jag knappt orkade läsa
och ännu mindre bemöta
Där han tycker att jag smiter från min skuld
Det gamla vanliga alltså

Frågan jag försöker svara på nu är varför jag ens försöker
säga något positiv om det vi hade till honom
Allt vänds ändå bara uppåner

Allt

Han kommer hit i helgen!
Han ska få träffa två av mina barn
Det känns så fint
Vi ses så många dagar i följd nu att jag
blir glad i hela kroppen när jag tänker på det
Igår på ett fik
Idag på jobbet
I helgen här hemma

Fem dagar av honom
Hans doft, den ljuva underbara
Hans ögon och leende, skrattet som kommer så lätt
Huden som är len och varm trots iskylan
Alla ord som studsar mellan oss

Allt!

Men åh!

Jag får arg-puls när Exmannen hör av sig
Höjer garden direkt
Det är nåt med tonen, nåt passiv-aggressivt 
som gör att jag blir på min vakt
Potentiell konflikt
En så enkel sak som att planera jul och nyår
Yngstan ska vara med honom på jul
och med mig på nyår
Det är inte svårt eller konstigt
och inget att diskutera
Veckorna kommer att flyta på så att det blir rätt
i stort sett av sig själv
Rätt och rättvist
för det är tydligen viktigt att han inte behöver ha henne
mer än jag

Jag blir tokig. På mig själv
Jag måste djupandas lite nu
Lägga min älskades vackra hand på magen 
och tänka på kärlek och frid