Inget skämt

Lugn.

Trivsel som i lugn.
Upplever jag inte med Mannen.
Den sortens lugna lunk som jag
trivs i.
När saker bara är
och man liksom vet
att här är vi.
Här lever vi och vill varann.

Han skapar oro i mig.
Ängslan och
tåtassande.

Det märkliga är
att han säger detsamma om mig.
Att jag gör honom ängslig
fast med andra medel.

Droppen för nu
(alltså tjafset som pågår nu)
var när när han klämde ur sig att
han "passar upp mina barn".

Mannen som diskat två gånger på lika många veckor
som inte hållit i dammsugaren
som inte gått ut med soporna en enda gång
som lämpade över precis hela semestertvätten
på mig

Punkt punkt. Punkt.

Klagar över att han passar upp mina barn.

Nej, det är tyvärr inget skämt.