En stillsam helg med mycket vila
Två lite sjuka vuxna människor och barn
som tog hand om sig själva
Kärleken hittade hem där bland
filtar och Panodil
Jag känner mer hopp och mer ömhet
än på länge
Jag tror faktiskt att det kan gå, detta
Jag inte bara vill tro utan tror
Igår kväll när han hade åkt hem till sig
surfade jag in på hemnet
Det var länge sen
Jag känner att jag vill bo ihop igen
I en stor lägenhet som vi båda får plats i
och alla våra barn också
Vi har inte bråttom och det är
bra
Inget ska stressas fram
Vi behöver inte stressa
Men längtan finns där och
gråten över allt som blivit fel
så länge
3 kommentarer:
Låter fint det där.
Ja, det är fint. Som fan faktiskt.
Skicka en kommentar