Manodepressiv? Jo. Tanken har slagit mig
att det är så jag uppfattas.
Jag med, vill säga.
Det är sant på ett sätt
men inte i känslor,
egentligen.
Det dramatiska som jag ibland
hamnar i. Jo, för så känns det.
Är inte nåt jag vill.
Tror jag i alla fall inte.
Tror att jag vill ha, mår bra av,
lugn lunk och
förutsägbarhet.
Tror inte att jag är nån dramaqueen.
Eller vill vara det. I alla fall.
Men jag kan ju ha fel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar